”Vi är uppvuxna med internet”

I fjol aviserade Ericsson att de letade efter nyutexaminerade ingenjörer. Dåvarande strategichefen Ulf Ewaldsson talade på en pressträff om kompetensväxling och unga förmågor. Om Ewaldsson hade velat statuera ett exempel, hade han kunnat ta med sig Anna Johansson, 27.

– När det gäller kompetens kring ny teknik så har vi som är födda i en redan digital värld en enorm fördel, säger Anna Johansson.

Hennes pappa var it-konsult. Hon lärde sig binära och hexadecimala talsystem som nioåring.

– Jag skickade hemliga meddelanden till mina kompisar, men fick inte så många svar tillbaka.

Ett år senare skrev hon ett eget program för engelska glosor, med hjälp av Excel och Visual basic. Passionen för teknik tog henne till KTH och Stockholms universitet, där hon läste till civilingenjör och lärare.

För sex år sedan fick hon en chans att se finalen i ”Melodifestivalen” på plats i Globen. Innan finalisterna ställde sig på scenen hamnade hon på en middag, bredvid representanter för Ericsson.

– Lite mat och ett glas bubbel senare hade jag ett sommarjobb.

Den sommaren fick Anna Johansson i uppdrag att utveckla en intern onlinekurs i det som numera är självklarheter på Ericsson: 5g och nätverkssamhället. Sedan förra året är hon teknikexpert med inriktning på it och molnteknik. Hon kombinerar sina färdigheter som civilingenjör och lärare genom att fortbilda personalen. Seminarier och kurser ska göra de anställda rustade för Ericssons satsning på molnet. Utöver det vidareutvecklar hon bolagets talangprogram.

För Johansson och hennes generation är ”nätverkssamhället” något självklart, uppkoppling något lika fundamentalt som vatten, användarvänlighet något som ska ses som obligatoriskt.

– Vi är uppvuxna med internet och har ett enormt försprång bara tack vare det. Jag kommer ihåg att vi fortfarande använde disketter på mellanstadiet, men de som bara är fem år yngre än jag vet inte vad disketter är för något. Dagens fyraåringar undrar varför det inte finns wifi på flygplanet.

Med detta sätter hon fingret på det som återkommer gång efter annan i de enkätsvar Ny Teknik fått av Sveriges största ingenjörsarbetsgivare. De hälsar att de söker nya kompetenser i samma andetag som de nämner den pågående digitaliseringen. Brist på kompetens är något som också Sveriges Ingenjörer nämner i en färsk rapport.

Det innebär naturligtvis inte att ingenjörskåren måste ömsa skinn så till den grad att det inte finns plats för veteraner längre.

– De flesta kan ställa om så länge de är nyfikna på ny teknik. Men äldst vet inte alltid bäst, säger Anna Johansson.

Hon efterlyser ett klimat där vi rör oss från en hierarkisk lärare-elev/mentor-lärling till en miljö byggd på kollaborativt lärande, något som kan vara extra angeläget för landets lärosäten, där unga människors förståelse för, och behov av, ny teknik tenderar att ligga långt före kursutbudet.

Ändå vill inte Anna Johansson skolorna alltid ska hoppa på första bästa trend.

– Lärosätena ska bedriva sin egen forskning och inte bara möta näringslivets behov. Den ska inte producera fabriksstudenter. Som jag ser det har lärosätena och arbetslivet ett gemensamt ansvar för kompetensförsörjningen, säger Anna Johansson, och tillägger:

– Utan tillgång på goda arbetsplatser, bra löner och goda förebilder kommer färre individer att söka sig till ingenjörsutbildningarna och ingenjörsyrket. Utan god kvalitet i utbildningen så urholkas kompetensförsörjningen i regionen, och det blir svårare för den enskilda individen, för forskningen och för arbetslivet att driva teknikutvecklingen framåt.