Karriär
Vandring i virtuella skogar bot för utbränd
Ständigt höga halter av stresshormon leder till utbrändhet. Nu kollar forskare i Lund om vandring i virtuella skogar kan minska risken att bli drabbad.
<p>- På extremt stressade arbetsplatser skulle man kunna ha en portabel virtuell miljö att stressa av i, säger forskaren Mattias Wallergård.</p> <p>Tänk om en virtuell värld kan fungera lika effektivt som själva verkligheten? Så funderar forskarna i ett nytt projekt om arbetsrelaterad stress, som en forskargrupp på institutionen för designvetenskaper på Lunds universitet har startat tillsammans med Lantbruksuniversitetet i Alnarp.</p> <p>På Alnarp har man gjort uppmärksammade studier, som visar att utbrända människor läker i gröna miljöer. Kanske kan man få samma resultat i en virtuell miljö?</p> <p>- Optimalt vore om vi kan få in spelindustrin för att göra miljöerna så realistiska som möjligt. De har kommit väldigt långt fram, säger Mattias Wallergård, civilingenjör med stort intresse för beteendevetenskap och disputerad inom området användargränssnitt.</p> <p>Här i labbet nere i ett mörkt källarrum jobbar forskarna i Svarta lådan, ett virtuellt rum med stereoskopi och surroundljud. </p> <p>Forskarna provocerar fram stressreaktioner hos testpersoner för att ta reda på vad som händer i kroppen, när vi utsätts för det som kallas social stress - saker vi gör i kontakt med andra människor, hålla tal till exempel. Försökspersonerna tuggar bomull under experimenten, halten stresshormon i olika lägen avslöjas i saliven. En "normal" person, i det här fallet en som inte är, har varit eller är på väg att bli utbränd, får hög halt av stresshormonet kortisol av provokationerna. Men nästa gång personen ska utföra samma stressande uppgift blir kortisolhalten betydligt lägre. Det kallas habituering, tillvänjning.</p> <p>Forskarna tror är att den här funktionen kan vara störd hos utbrända, så att de får lika högt kortisolpåslag om och om igen.</p> <p>Vi människor reagerar olika på samma stimuli. Vissa är kanske psykiskt bräckligare rent genetiskt. Om de kan identifieras i sådana här tester kan man sätta in behandling och rådgivning på ett tidigt stadium och bespara människor ett svårt lidande, resonerar forskarna. Och arbetsgivaren och samhället kan spara en hacka; det tar lång tid att rehabilitera en utbränd.</p> <p>Vanligen hyr forskare in skådespelare, som försökspersonerna får agera mot i Trier-testerna, som stresstesterna heter. Men det blir ju dyrt i längden, därför hittade de på att använda virtuella figurer. </p> <p>- Vad vi kan se fungerar det lika bra, säger Mattias Wallergård.</p>