Tuff match om de bästa ingenjörerna

Det finns kanske en föreställning hos studenter och unga ingenjörer att jobben inom näringslivet är ”glassigare”, mer spännande och bättre betalda än jobben inom offentlig sektor. Det kan få till följd att kommuner och landsting har lite svårare att rekrytera.

– Det är i så fall vi själva som måste ändra på den bilden, säger Gunilla Glasare, direktör för tillväxt och samhällsbyggnad vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Brist på ingenjörer drabbar många arbetsgivare, inte bara i offentlig sektor. Och att åtgärda bristen är inte gjort i en handvändning. På lång sikt hoppas Gunilla Glasare att det ska utbildas fler ingenjörer och att det även finns utbildade tekniker bland de nya medborgarna som anlänt under de senaste åren.

– Unga ingenjörer stannar inte lika länge på en anställning som man gjorde förr, och det är på gott och ont. Det är förstås bra att man skaffar sig erfarenhet från många håll. Det bidrar till att göra yrket ännu mer intressant. Men för arbetsgivarna är det förstås frustrerande när kompetent personal säger upp sig och byter jobb efter några år.

Gunilla Glasare är övertygad om att flera av de fördomar som kan finnas mot att jobba inom offentlig sektor försvinner när man väl kommer dit och får se arbetsuppgifterna.

– Den offentliga sektorn skapar samhället, säger hon. Vi planerar och bygger bostäder och infrastruktur. Ingenjörerna jobbar med att utforma förutsättningar och livsmiljöer för kommande generationer. Det är både intressant och ansvarsfullt.

Alternativet till anställd personal, att kommuner och landsting inte skulle ha några egna ingenjörer alls utan enbart anlita konsulter och entreprenörer från näringslivet, är inte aktuellt eller möjligt.

– Kommunerna använder redan många konsulter och skulle kanske kunna använda ännu fler. Men jag tror inte att slutresultatet skulle bli bättre och att verksamheten skulle bli effektivare med en större andel konsulter. Dessutom krävs kompetens för att utvärdera offerter och anbud vid upphandling. Så även om många tjänster kan handlas upp så behövs välutbildade ingenjörer som är anställda i offentlig sektor.

– Jag tror att ett fortsatt samarbete med näringslivet kan få fler ingenjörer att bli intresserade av jobb inom offentlig sektor, och min önskedröm är ett traineeprogram där nyutexaminerade ingenjörer får prova på jobb både i näringslivet och i olika delar av den offentliga sektorn, säger Gunilla Glasare.

Lotta Karlsson vid Region Östergötland var till nyligen hr-chef för Centrum för byggprojekt, förvaltning, service och logistik inom regionen. Hennes erfarenhet är att vissa grupper av ingenjörer kan vara svåra att rekrytera, såsom cad-ingenjörer och byggprojektledare. Men då gäller det att lyfta fram de förmåner och värden som är speciella för den offentliga sektorn.

– Vi kanske inte kan konkurrera med privata sektorn om förmåner, bonusar och tjänstebilar men vi har annat som kan locka kvalificerade ingenjörer.

Lotta Karlsson lyfter fram flera ”mjuka värden”. Regionens policy kring arbete och föräldraskap och de goda möjligheterna till vidareutbildning och kompetensutveckling är exempel på mjuka förmåner. Det gäller hela den värdegrund och kultur som präglar sjukvården och den offentliga arbetsmiljön.

– Det är patienterna på regionens sjukhus som är våra slutkunder. Det präglar visioner och värdegrund även hos den tekniska personalen. Sådana värderingar går att konkurrera med på arbetsmarknaden.

Lotta Karlsson sticker dock inte under stol med att det finns lockelser och attraktionskraft i den privata sektorn. Det har hänt att ingenjörer som är anställda i regionen fått erbjudanden om jobb hos externa konsultföretag.

– Branschen är het och det är lätt att byta jobb. Då måste man vara beredd på att det blir konkurrens om personalen.

Läs mer: