Trenden – fler lockas av korta onlinekurser

I samband med coronautbrottet valde regeringen att storsatsa på utbildningsinsatser för att minska virusets effekter på arbetsmarknaden. Under förra året delades exempelvis 60 miljoner ut till universitet och högskolor för att stärka distansundervisning och erbjuda fler öppna nätbaserade kurser, eller Moocs, massive open online courses, som de även kallas. 

Den ökade finansieringen innebär att exempelvis Linköpings universitet startar fem nya öppna kurser till hösten, varav en är inriktad på framtidens industri, medan Luleå tekniska universitet har valt att bland annat satsa på kurser i entreprenörskap och innovation.

Även Chalmers och KTH har fått ekonomisk förstärkning för att utveckla sina Mooc-kurser. 

På Chalmers gavs de första onlinekurserna 2015 och antalet ”moocar” har under åren vuxit till 15. Under förra året deltog cirka 45 000 personer i kurserna som ges via den amerikanska plattformen edX, men långt ifrån alla anmälningar resulterade i certifikat efter avslutade kurser.

– Vi märker att intresset och antalet deltagare har ökat väldigt mycket, särskilt under förra året. Att bidra till kompetensutveckling är en av de absolut viktigaste anledningarna till att vi har moocarna, som ökar tillgängligheten till utbildningar för yrkesverksamma. Det finns ett jättestort behov och vi har inte lärarresurser att med traditionella utbildningsformer nå så här många studenter, säger Ulrika Lundqvist, områdesledare för livslångt lärande vid Chalmers.

”Träffat väldigt rätt”

Som ett led i kompetensutvecklingen utvecklas en del av kurserna tillsammans med samarbetspartners inom fordonsindustrin. Samarbetet har bland annat resulterat i ett utbildningspaket med sju mooc-kurser inom Emerging automotive technologies, som leder fram till vad edX kallar ett micro master-program.

– Vi ser att dessa kurser har träffat väldigt rätt i det här stora behovet som finns inom den omställning som sker inom transportområdet.

Chalmers onlinekurser bygger till stor del på förinspelade föreläsningar med relativt liten lärarinteraktion. 

–  Fördelen är att yrkesverksamma kan läsa kurserna när de har tid, men det kan också vara en utmaning med självstudierna eftersom det kräver väldigt hög motivation. En annan utmaning är att inte kunna få tillräckligt stöd i lärandet, men på ett av fordonsföretagen har man löst detta genom att träffas i studiegrupper där man kan diskutera svåra frågor tillsammans, säger Ulrika Lundqvist.

Även KTH satsar stort på öppna onlinekurser med ett 20-tal kurser inom exempelvis cloud computing, superdatorer, maskininlärning och interaktion mellan teknik och hälsoområdet. 

Lärosätet har dock valt att lämna edX, och en central KTH-satsning på moocar, för att istället utveckla en ny plattform där kurserna ska utformas mer decentraliserat på de många institutionerna. Tanken är att öka flexibiliteten och snabbt kunna producera onlinekurser inom banbrytande områden. Man vill också stärka samarbeten med strategiska partners och fånga upp både företags och individuella behov av kompetensutveckling. 

– Vi vill kunna koppla kurserna till specifika projekt och även poänggivande kurser som finns på KTH på ett lättare sätt. Vi kan då bättre coacha studenterna i det som är KTH-specifikt men också ur det här samverkansperspektivet, säger Johan Thorbiörnson, föreståndare för Resurscentrum för nätundervisning på KTH.

Fler söker öppna kurser

Han tror att den här formen av distansstudier kommer att bli allt mer betydelsefullt i framtiden för att möta den snabba utvecklingen inom det tekniska området, men också fungera som komplement till traditionella kurser som ofta tar lång tid att utveckla. 

–  Det behövs människor som tänker fritt och går in med nyfikenhet i ett lärandeperspektiv. Och då behövs oberoende ingångar från olika håll, både för individen men också för företag. Vi tummar inte på att kurserna ska vila på akademisk grund, men viktig är att man ser till individen och att kurserna ingår som en naturlig del av ett livslångt lärande.

Genom åren har allt fler sökt sig till KTH:s öppna kurser.

– Det finns en större medvetenhet om att det faktiskt går att vidareutbilda sig genom att ta en nätkurs där man kanske inte är intresserad av poäng utan av kunskap i sig. Tidigare kanske man även var tvungen att ta tjänstledigt och det blir ett problem på arbetsplatsen att täcka frånvaron. Tanken är att kunna fortbilda sig några timmar i veckan, ungefär som friskvård, och vi hoppas det ska bli en naturlig del i de anställdas vardag, säger Johan Thorbiörnson.