Tre branscher: Så ser ingenjörsbristen ut

Kemibranschen: Kompetensförsörjning kan bli en flaskhals

Inom kemiindustrin märks nu ökade orderingångar – även om råvarubrist och logistikproblem i pandemins kölvatten fortfarande utgör flaskhalsar i produktionen. 

–  Men man ser också en risk att kompetensförsörjningen framöver blir en flaskhals, och i viss mån redan är det, säger Greta Hjortzberg, som är kompetensförsörjningsansvarig vid branschorganisationen IKEM.  

En undersökning bland medlemsföretagen visar att 11 000 tjänster behöver tillsättas under de närmaste fem åren för att täcka nya behov och ersätta pensionsavgångar.  

Det framgår också att cirka 90 procent av företagen inom kemiområdet har svårigheter att rekrytera kemiingenjörer och processingenjörer. Flera företag uppger dessutom att kunskapen hos nyexaminerade processingenjörer inte motsvarar de behov man har.

– Det sker otroligt snabba teknikskiften nu och även inom klimatomställningen händer mycket snabbt. Det är tänkbart att alla utbildningar inte hänger med i det. Där industri och högskola har bra dialog och ett starkt samarbete fungerar det ofta väldigt bra.  

Även inom plast- och gummiområdet finns stora behov av kemiingenjörer. Brist råder också på underhållstekniker.

– Inom läkemedelsindustrin och raffinaderi har man något enklare att hitta kompetens, men det säger inte så mycket om framtiden och vad man kommer att behöva då.   

Enligt Greta Hjortzberg finns inga enkla lösningar på kompetensbristen, men några spår är ökad samverkan mellan industri och lärosäten samt bättre möjligheter till vidareutbildning av befintlig personal. Branschen behöver även bli bättre på att synliggöra olika ingenjörsroller och guida den yngre generationen till kemiindustrin.

– Jag tror också att utbildning kopplat till kompetens behöver bli en större politisk fråga för att Sverige ska klara kompetensutmaningen. 

Fordonsbranschen: Stort behov på utvecklingssidan

Den snabba utvecklingen inom elektrifiering och automatisering av personbilar och tunga fordon innebär att branschen nu skriker efter kompetens. En undersökning från 2020 bland Teknikföretagens medlemmar visar att 72 procent av företagen inom fordonsindustrin hade gjort försök att rekrytera de senaste sex månaderna, men bara 4,5 procent lyckades.  

–  Omställningen mot elektrifiering och autonoma fordon händer ju verkligen nu. Vi är mitt inne i det skedet vilket gör att behovet är väldigt stort nu och det är kompetenser man kanske tidigare inte haft, säger Frida Andersson, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på Teknikföretagen.

Ingenjörer behövs inom ai och maskininlärning, mjukvaruutveckling, simulering, systemutveckling, cybersäkerhet, men också big data. Behovslistan kan förlängas med kompetens inom produktionsteknik och robotik kopplat till nya produktionskedjor. Dessutom finns brist på tekniker som exempelvis kan jobba med smart underhåll av automatiserade produktionslinor.

–  Behoven är ganska jämnt fördelade mellan produktion och utveckling, men på utvecklingssidan finns ett väldigt stort behov.  

Samtidigt som stora investeringar görs inom fordonsområdet skärps konkurrensen om ingenjörerna i takt med att digitaliseringen även driver andra branscher. 

–  Den allvarliga konsekvensen är att har man inte den här kompetensen så bromsar det ju in utvecklingen. 

Utöver nyrekryteringar bedöms uppemot 40 000 befintliga ingenjörer inom fordonsbranschen behöva någon form av kompetensutveckling under de kommande fem åren. 

Bland ljusglimtarna finns ett ökat intresse för fordonsindustrin och tekniska utbildningar, men fler kvinnor behöver få upp ögonen för ingenjörsyrket, menar Frida Andersson. 

–  Där missar man en jättestor del av rekryteringsbasen och där har vi som bransch och företagen ett jättestort ansvar.

Teknikkonsultbranschen: Hälften av konsultföretagen behöver rekrytera

Pandemin slog hårt mot teknikkonsulterna när många företag pausade sina utvecklingsprojekt. Men nu är situationen förbytt, konstaterar Magnus Höij som är förbundsdirektör på branschorganisationen Innovationsföretagen, som samlar företag inriktade mot konsulttjänster för industri, bygg- och samhällssektorn samt arkitektkonsulter.

– Det går ju återigen väldigt bra för industrin och det byggs mycket. Så det finns ett generellt behov att anställa på ganska bred front, säger Magnus Höij.

En konjunkturrapport från i våras visar att 50 procent av medlemsföretagen förväntade sig ett ökat anställningsbehov de kommande halvåret. Särskilt stort är behovet av rekryteringar för uppdrag inom industrin. Tre av fyra industrikonsultföretag väntade i våras en ökad orderingång. 

Ingenjörskunskaper behövs nu inom infrastruktursatsningar och samhällsbyggnad. Behovet är stort av konsulter med inriktning mot väg och vatten, men också ingenjörer kopplade till digitalisering.

– Inom industrisegmentet skulle jag säga att det är ett relativt brett behov av konsulter med olika slags ingenjörskompetens. 

Bristen på ingenjörer med rätt kompetens, och den huggsexa som pågår om dem, riskerar att fördröja klimatomställningen och även leda till andra problem, menar Magnus Höij.

– Vi står ju inför en stor elektrifiering av fordonsbranschen och hela samhället. Den fossilfria utvecklingen måste ju accelerera och den kan stanna av. Sedan kan vi hamna i en lönespiral som kan vara gynnsam för den enskilda individen men företagen är ju måna om sin lönsamhet och utvecklingskraft framöver. Så det finns en del utmaningar med den här resursbristen.