Studie: Coronapandemin har lett till mer stillasittande och mindre träning

Forskare vid Mälardalens högskola har undersökt hur restriktioner, begränsningar för gym och annan idrottsverksamhet samt allt mer distansarbete påverkar våra möjligheter till en hälsosam livsstil. 

En enkät som besvarats av drygt 1000 personer i skilda åldrar visar en tydlig trend, konstaterar forskarna. Tiden för lättare fysisk aktivitet har i genomsnitt minskat med 100 minuter per vecka jämfört med före pandemin. När det gäller ansträngande aktiviteter, som exempelvis gymträning eller joggingrundor, har tiden minskat med cirka en halvtimme per vecka.  

– Det är ganska stor minskning som är betydande för många människor, konstaterar Maria Elvén, filosofie doktor i fysioterapi som tillsammans med Jonas Stier, professor i socialt arbete, har gjort studien vid Mälardalens högskola.

Främst tycks kvinnor ha dragit ner på organiserade träningsformer under pandemin.

– Det är kanske inte så förvånande men det är viktig information att kvinnor kanske har ett större behov av att medverka i mer sociala fysiska aktiviteter som gruppverksamhet eller gymträning. Därmed drabbats de nu lite hårdare än männen. 

Stillasittandet ökar

Studien visar också att stillasittandet har ökat bland både män och kvinnor. Vi tillbringar nu 40 minuter mer per dag i sittande ställning. I kombination med minskad träning ökar denna nya vana risken för exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, muskelpåverkan, vissa cancerformer, diabetes, depression och även för tidig död. 

– Många är nog medvetna om att fysisk inaktivitet inte är bra för hälsan, men jag tror att kunskapen om långvariga effekter av stillasittande är sämre bland allmänheten.

Men det som bekymrar forskarna mest är att personer som inte ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet har blivit fler. 40 procent av enkätdeltagarna uppgav att de inte rör på sig alls under en vanlig vecka. Det är en ökning med tio procent jämfört med före pandemin.

– Det är oroväckande att fler nu tillhör den här gruppen som riskerar ganska stora hälsoeffekter av sin livsstil.

Resultaten i studien pekar på ett ökat behov av insatser för att informera om vikten av vardagsmotion, inte minst på arbetsplatser där många nu jobbar på distans, menar forskarna.

– Här är det viktigt att man ges möjlighet att bryta stillasittande, men också uppmuntran och information om att man behöver upp och röra sig minst en gång i timmen. Det är en väldigt viktig sak för arbetsplatserna och för arbetsmiljön.

Yngre män tycks vara mer aktiva

Det finns också positiva signaler i undersökningen. Framför allt tycks yngre män ha ökat den fysiska aktiviteten under pandemin.

–  Men tränar man mycket på sin fritid och sedan sitter väldigt mycket på arbetet, och dessutom framför skärmar och tv, kan den fysiska aktiviteten sannolikt inte kompensera för stillasittandet. Det är väldigt viktig kunskap att ha med sig. 

I takt med att pandemin blivit alltmer långvarig ser Maria Elvén en risk att de nya passivare vanorna hänger i. 

–  Men kriser leder ofta till positiva förändringar så småningom. Jag tror att det finns ett uppdämt behov av att bli mer social och återuppta sina gamla vanor, men för dem som övergått till att inte alls vara fysiskt aktiva under den här perioden tror jag det blir svårare att komma tillbaka till viss aktivitet, säger hon. 

Studien genomfördes i samarbete med Novus i december 2020.