Karriär
Stressforskare: Samhället är livsfarligt för unga kvinnor
Unga kvinnor är den största gruppen i den nya vågen av sjukskrivningar för psykisk ohälsa. ”Det är överraskande, det som händer med kvinnohälsan”, säger Aleksander Perski på Stressmottagningen.
Förra året fördubblades antalet remisser till Stressmottagningen. Nu verkar det bli tre gånger så många. Mest gäller det kvinnor 35–45 år, som utgör 70 procent av sjukskrivningarna för psykisk ohälsa. Många jobbar i offentlig sektor: vård, omsorg, skola, socialtjänst.
– Dagens samhälle tycks vara livsfarligt för en del unga kvinnor, säger Aleksander Perski, stressforskare och grundare av Stressmottagningen i Stockholm.
Det är alltid svårt att veta varför, när man är mitt uppe i ett skeende, säger han.
– Det är en fantastisk generation kvinnor, de är utbildade, jättekompetenta, vältränade. Men många dukar under för den höga anpassningsgraden vi har. Det är överraskande på något sätt. Man skulle kunna tro att vi har vant oss vid det här samhället med mindre trygghet på arbetsmarknaden.
Aleksander Perski definierar gruppen som väldigt ambitiösa kvinnor, som tar på sig för mycket. Han vill dock understryka att man ska akta sig för att skuldbelägga individen.
– Vårt samhälle utmanar dessa personer som aldrig säger nej. Arbetsgivaren vill ha sådana omkring sig. Det gäller också i familjen. Fortfarande är det så att fastän kvinnor har stora karriärmöjligheter har de inte släppt ansvaret för hemmet när de får barn. Så det blir en dubbelbelastning.
De sjukskrivna kvinnorna är inte bara ett storstadsfenomen, de finns även i mindre städer och bland kvinnor med lägre utbildning. Där är det inte duktig flicka-syndromet, utan dålig ekonomi som pressar dem.
– Det kan förklara den stora siffran att det är två grupper av kvinnor.
Den första vågen sjukskrivningar för psykisk ohälsa för femton år sedan gällde också främst kvinnor, men i åldrarna 55–65 år.
– Jag tror att den toppen hade mycket att göra med förändringar i samhället. I den offentliga sektorn hade över 400 000 jobb försvunnit några år tidigare. Många mäktade inte med, det blev en för stor belastning i längden.
De som söker sig till Stressmottagningen är inte lika sjuka som den förra gruppen var, de har förstått att de lider av ohälsa och vill få hjälp.
– Vad vi har lyckats med under de här femton åren är dels att berätta att de här stressjukdomarna är på riktigt, det finns biologiska faktorer, hjärnan blir skadad. Dels har vi kunnat visa att vi har hittat ett sätt att jobba som gör att folk faktiskt mår väldigt bra när de är klara med behandlingen.
I Stockholm finns flera kliniker som jobbar på ungefär samma sätt.
– Alla är överbelastade.
Aleksander Perski retar sig på politiker som tror att det går att lösa stora samhällsproblem med administrativa medel.
– Det var samma sak med alliansregeringen som trodde sig komma tillrätta med sjukskrivningarna genom utförsäkringen.
Det funkade ett tag.
– Nu ökar de dramatiskt igen, trots att vi har kvar samma regler.
Han blev arg när han hörde socialförsäkringsminister Annika Strandhälls utspel om utökat rehabiliteringsansvar för arbetsgivarna.
– Nej, ska de tjafsa såhär igen medan kvinnor slås ut på löpande band från den offentliga sektorn, var hans reaktion.
Gilla Ingenjörskarriär på Facebook