Karriär

Social kompetens missbrukat begrepp

Publicerad
Kravet på social kompetens skapar ofta osäkerhet vid rekryteringar och kan missbrukas vid uppsägningar. Orsaken är att alltför få arbetsgivare bryr sig om att förklara vad de menar med social kompetens. Det hävdar antropologen och etnologen Gillis Herlitz vid Uppsala universitet.

- Jag har stött på flera fall där oönskade personer blivit uppsagda på grund av påstådd brist på social kompetens. Man får inte handskas med begreppet hur som helst och använda det för att ursäkta ett svinaktigt beteende, säger Gillis Herlitz.

Inför anställningsintervjuer är det många som gruvar sig just för att de inte vet vad platsannonsens krav på social förmåga innebär i praktiken.

- Människor menar så olika saker när de använder uttrycket.

Gillis Herlitz föreläser ofta om och utbildar personalgrupper och chefer i bland annat social kompetens och arbetsplatsrelationer. Han är också aktuell med en ny bok i ämnet. Han menar att det visserligen är praktiskt att skriva social kompetens i platsannonsen för att sammanfatta något som egentligen är ganska komplext. Men arbetsgivare bör förklara sig närmare vid anställningsintervjun. Det blir också förpliktigande inför eventuella framtida uppsägningar.

- Begreppet social kompetens har inte använts i Sverige i mer än kanske fem år. Ändå är det redan utslitet och hånat, antagligen för att det används så vårdslöst i alla möjliga sammanhang utan närmare definition. Men man får aldrig håna det begreppet står för, säger Gillis Herlitz.

Enligt honom är en person med god social kompetens känslomässigt intelligent, det vill säga förstår sina egna känslor och fattar medvetna beslut utifrån dem. Det är också en person med genomtänkt etik och humanistisk människosyn. Kommunikations- och samarbetsförmågan är god. Likaså förmågan att hantera konflikter, lösa problem och möta förändringar. Empati, lojalitet, ärlighet och att kunna inspirera andra och veta hur man uppträder i olika situationer hör också till repertoaren av egenskaper som Gillis Herlitz ser hos socialt kompetenta människor. Sådana personer kan ibland vara krävande för omgivningen, genom att de är dynamiska och inte drar sig för att ifrågasätta, till exempel.

- Men social kompetens måste få betyda olika saker i olika sammanhang och inom olika yrkesgrupper. När man kräver social kompetens i platsannonser tror jag att man ofta menar att man vill att personen ska vara trevlig. Och det är inget fel med det, men då bör man skriva att det är det man menar.

Samtidigt tycker Gillis Herlitz att det samtalas för lite om etik och människosyn på svenska arbetsplatser. I stället är hans erfarenhet att arbetsplatserna blivit allt tystare sedan början av nittiotalet, på grund av stress och i vissa fall rädsla att opponera sig mot beslut och ständiga förändringar.

- Ändå är detta oerhört spännande frågor att diskutera, och själva diskussionen i sig kan skapa ett väldigt gott arbetsklimat.