Karriär
Satsning på ingenjörsutbildningar välkomnas – men oro finns för försämrad kvalitet
Regeringen vill utöka ingenjörsutbildningarna med 2 300 platser under kommande två år. Satsningen välkomnas av Teknikföretagen och Sveriges ingenjörer, som dock hade velat se mer resurser för att minska avhoppen från utbildningarna.
I budgetpropositionen för 2020 satsar regeringen på en utbyggnad av så kallade samhällsviktiga utbildningar. Syftet är komma till rätta med kompetensbristen på arbetsmarknaden och stärka Sveriges konkurrenskraft.
Ingenjörsutbildningar i landet förstärks med cirka 200 miljoner för att kunna erbjuda platser till ytterligare 2300 helårsstudenter under resten av mandatperioden.
− Det är väldigt positivt, och också väldigt kul att man nu bedömer ingenjörsutbildningar som samhällskritiska. Vi ser ju att tekniska kunskaper är viktiga för våra företag, men de kommer framöver också att bli viktiga inom områden som inte varit traditionellt ingenjörstunga, säger Frida Andersson, expert på kompetensförsörjningsfrågor vid arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.
Hälften tar inte examen
Men för att satsningen ska resultera i fler ingenjörer på arbetsmarknaden, behövs också åtgärder för att öka genomströmningen av studenterna, menar Frida Andersson. I dag tar cirka hälften av ingenjörsstudenterna inte en examen.
− Antalet platser säger ju inget om hur många som kommer ut som examinerade ingenjörer. Här behövs fler insatser, exempelvis behövs mer resurser sättas in tidigt i utbildningen. Det kan till exempel vara extra lärarstöd under det första året då de flesta avhopp sker, säger Frida Andersson.
Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges ingenjörer, håller med.
− Generellt är det bra att man satsar pengar på ingenjörsutbildningar, men jag hade hellre sett att man hade satsat pengar per student, inte på fler studenter. Det mest effektiva sättet att få ut fler ingenjörer är att de som påbörjar sin utbildning också slutför den, säger hon.
”Resurserna har urholkats”
På Sveriges ingenjörer finns även en oro för att de sammanlagda resurserna till lärosätena inte kommer att räcka till för att upprätthålla kvaliteten i ingenjörsutbildningarna.
− Vi har sett att resurserna till ingenjörsutbildningarna, som till sin natur är dyra, har urholkats genom ett antal år. Med en urgröpning av tilldelningen per student riskerar man en försämrad kvalitet på utbildningarna, säger Ulrika Lindstrand.
Regeringens avsikt är att fler utbildningsplatser ska bidra till att lösa kompetensbristen, men här varierar behoven inom olika ingenjörsgrenar. Exempelvis finns en enorm brist på ingenjörer inom data, it och elektroteknik, menar Frida Andersson.
− Det framgår inte riktigt hur de här nya platserna ska fördelas, men vi hoppas att man tar hänsyn till hur behovet ser ut på arbetsmarknaden och att platserna läggs där behoven är som mest kritiska.
”Man kan göra mycket mera”
Budgetförslaget innehåller också mer pengar till distansutbildningar för redan yrkesverksamma.
− Det finns ett mycket stort antal individer som behöver komplettera sin utbildning, exempelvis genomgår nu fordonsbranschen en enorm omställning när man går från förbränningsmotor till elmotorer. Vi tycker att budgeten är ett steg åt rätt håll, men vi ser att man kan göra mycket mera, säger Frida Andersson.
I budgeten finns också en fortsatt satsning på Tekniksprånget, som ger ungdomar en möjlighet att prova på ingenjörsyrket.
− Det är jätteroligt. Vi vet också att de som har gått Tekniksprånget sedan klarar ingenjörsutbildningen bättre och har högre genomströmning, säger Ulrika Lindstrand.
