I Teknikdelegationens 1,2 miljardersförslag är fortbildning av lärarkåren den tyngsta posten, 700 miljoner. Hög pedagogisk kompetens, men låg ämneskompetens, är delegationens bild av lärarna som undervisar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen i landets skolor.
– Lärarna är en otroligt viktig grupp, säger delegationens huvudsekreterare Teresa Jonek till Ny Teknik. Och inte är det deras fel om de saknar behörighet i teknik- och naturvetenskapsämnena. Det är kommunerna, som ska ta ansvar för skolan.
– Kommunerna är koncernledningen, och där krävs helikoptersyn för att veta vad som behövs när man satsar på utbildning av lärarna, säger Teresa Jonek, som påpekar att det råder förvirring kring vad ”behörig” innebär.
– Man ska ha behörighet i det ämne man undervisar i. Men så ser det inte ut, alltså måste de lärare du har i systemet vidareutbildas och kompetensutvecklas.
En ny variant av lärarlyftet kallar hon det, men där läraren inte ska behöva gå ner i lön, för det förstör incitamentet att vidareutbilda sig.
Att man siktat in sig på lärarna i utredningen beror på att de har en nyckelroll när det gäller att bevara intresset för teknik och naturvetenskap, som tycks vara naturligt hos barn fram till 10-11-årsåldern. Det blir en tung sten att välta; det bristande intresset märks också på lärarutbildningen, där betydligt färre söker sig till na-linjen än till den samhällsvetenskapliga.
Teknikdelegationen föreslår certifierade kommuner, som har kraftsamlat inom det naturvetenskapliga och tekniska området, med danskarnas science-kommuner som inspiration.
Det rör på sig lite varstans för att göra något åt det sjunkande intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Alla dessa insatser borde synkas för att få bättre effekt, tycker man i Teknikdelegationen och föreslår en kommission. Det är ett av de konkreta förslag som finns i delegationens slutrapport, som högskole- och forskningsminister Tobias Krantz fick ta emot på torsdagen.
– Vi föreslår vem som ska göra vad för att det ska hända något, svarade Volvochefen Leif Johansson, som har varit delegationens ordförande, på frågan vad som är så bra med just den här femtielfte ansträngningen att bryta den negativa trenden.
”Det är inget fel på ungdomarna, det är vi som har varit dåliga på att förmedla charmen i naturvetenskap och teknik” var en ständigt återkommande pudel från delegationens äldre medlemmar. Här finns det massor att göra, konstaterade både akademins och industrins representanter. Volvochefen själv pratade om hur mycket ett litet studiebesök i verkligheten kan betyda. Det behövde inte vara stora lastbilar, ett lokalt bageri kan vara nog så intressant för unga, som har svag kontakt med arbetslivet.
Teknikdelegationen tillsattes av regeringen 2008 för att ta reda på hur man stimulerar ungas intresse för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Ingenjörsbrist hotar om 15–20 år, när dagens stora kår av civilingenjörer har gått i pension. Inte ens en succéeffekt av Teknikdelegationens arbete räcker för att täcka upp pensionsavgångarna, säger Leif Johansson, eftersom ungdomskullarna samtidigt är minskande. Och problemet med ungdomarnas likgiltighet för teknik- och naturvetenskaplig utbildning delas av hela Europa, mer eller mindre. Så det är ingen idé att tro att vi kan fixa hit ingenjörer från den närmsta omvärlden, snarare bör vi oroa oss för att våra ingenjörer försvinner utomlands, varnar Leif Johansson.
–Konkurrensen från omvärlden är brutal, säger han. Han ser Teknikdelegationen som en nationell samling för att behålla Sverige i framkant.
–För att Teknikdelegationens förslag ska fungera måste vi få med hela samhället.
Han är noga med att framhålla att det här är en långsiktig satsning, som inte kommer att ge resultat förrän om kanske 10–20 år, attityder ändrar man inte i en handvändning.
Tobias Krantz hakar på. Han pratar om utbildningsexplosionen i Kina och Indien, som formligen sprutar ut ingenjörer. Där finns en bildningstörst som inte funnits på länge i västvärlden.
–Det är en enorm utmaning, säger Tobias Krantz och målar upp en konkurrens som inte längre bara handlar om låga löner som konkurrensmedel, utan framför allt kunskap. Han hänvisar till en undersökning som visar att till exempel 90 procent av de ugandiska ungdomarna, oavsett kön, kan tänka sig en naturvetenskaplig utbildning, mot 55 procent av pojkarna i Sverige – och tio procent av flickorna.
Ministern är mycket nöjd med Teknikdelegationen och tacksam för dess förslag, som också handlar om hur högskolan ska möta upp en förändrad pedagogik i skolan liksom företagens förändrade krav; ett tajtare förhållande mellan akademi och industri, som också studenter efterfrågar.
–Det mesta har varit väldigt bra, men det jag har saknat är närheten till arbetslivet, vittnar Anna Maria Wiberg, nyexad civilingenjör som har varit ledamot i Teknikdelegationen.
–Vi är övertygade om att de som går de här utbildningarna får ett bra liv sedan, säger Leif Johansson. Han hänvisar till ett antal undersökningar, som visar att ingenjörer är lyckliga yrkesutövare.
Teknikdelegationen har varit en ovanlig statlig utredning så till vida att den synts och hörts. Framförallt i den senaste tidens kampanj för att få niorna att välja NV, ”den breda linjen”, i gymnasiet. Om kampanjen lyckats med sitt mål att få tio procent fler att välja NV kommer inte att bli riktigt klart förrän i oktober, först då är alla siffror klara. Men man har indikationer på åtminstone tre procent plus, så man är riktigt belåten.
Och dem som klagar på att det bara gällt NV och inte teknisk linje svarar Teresa Jonek att man siktat in sig på de nior som har tänkt välja samhällsvetenskaplig linje, men som kan tänka sig att välja NV i stället. Den gruppen överväger inte teknisk linje.
Tajmningen har varit perfekt för Teknikdelegationen; man har kunnat jobba aktivt med att påverka de reformer som varit på gång samtidigt: lärarutbildningen och gymnasiereformen.
Det finns också ett demokratiperspektiv i den här kampanjen. Det går ut på att man får ett bredare perspektiv med en grundläggande naturvetenskaplig utbildning och därmed får ett bättre underlag att skaffa sig åsikter i frågor om miljö och energi, till exempel.
Fotnot: Christer Fuglesang, vår svenska astronaut som stod för Fuglesang-effekten, det vill säga ett ökande söktryck till Rymdgymnasiet i Kiruna när han hade gjort sin första rymdfärd, knöts till Teknikdelegationen i höstas. Han tonade ner sin roll, när Teknikdelegationen lade fram sin rapport i förra veckan. Saker han kunde berätta var att han hade haft såväl Einstein som fotbollspelaren Pelé och månflanören Armstrong som förebilder i ungdomen.
Fotnot: Teknikdelegationens betänkande heter ”Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT” (SOU 2010:28). Det finns attladda nedi pdf-format.
