Karriär

Så planerar du för att lösa jobbkrisen

Dödsfall, varsel eller olycka. Kriser kan komma i många former men har en sak gemensamt - en arbetsplats måste förbereda för dem. Foto: Colourbox

Storvarsel eller dödsfall. På en arbetsplats kan kriser se olika ut. Gemensamt är att de kräver en plan av arbetsgivaren. Något som många tycks sakna.

Publicerad

Måndag morgon. Du anländer till jobbet och kontoret har drabbats av en brand, eller så har en arbetskamrat avlidit under helgen. En krissituation har uppstått.

– En kris på jobbet kan definieras som en händelse som inträffar oväntat och snabbt, och som hotar företagets verksamhet, säger Lars Åsander, krisledningskonsult på företaget Svensk Krisledning.

Det är nu som arbetsgivarens krisledningsförmåga sätts på prov. Det handlar om hur verksamheten ska kunna fortgå, utan att påverkas för mycket av krisens konsekvenser. Det är alltså någonting annat än den likaledes nödvändiga krishanteringen, som handlar om det mänskliga omhändertagandet, i form av till exempel medarbetarsamtal med psykologer.

– Krisledningsgruppen måste snabbt fånga upp vad som hänt och direkt informera alla berörda. Gruppen måste tydligt berätta allt de vet och förklara eventuella åtgärder, samt lova att återkomma med mer information så fort det kommer, säger Lars Åsander.

Är krisledningsförmågan bristfällig uppstår rykten som kan spridas och skada företaget också på längre sikt. Trots detta är krisledningsförmågan bristfällig hos många arbetsgivare.

– Ofta kan ett företag ha gjort en plan och en övning, och sedan är man nöjd. Efter några år är större delen av krisledningsgruppen utbytt och kunskapen bortglömd, säger Lars Åsander.

Krisledningsgruppen måste hela tiden hålla kunskapen om hur man ska agera vid en kris, aktuell.

– Man måste öva, annars blir det som att skicka in rökdykare i en brand för första gången i skarpt läge. Och jag pratar inte om att det ska ta så mycket tid från den dagliga verksamheten. Det handlar om några korta möten per år, säger Lars Åsander.

Du pratar om att kriser ofta är snabba och oförutsedda. Men ett planerat varsel kan väl också skapa en kris?

– Absolut. Jag har ett exempel på ett industriföretag i Bergslagen som aldrig behövt säga upp någon. Men så under den ekonomiska krisen för några år sedan blev man tvungen. De som skulle säga upp var ofta grannar till de som skulle sägas upp. Det blev en kris för hela företaget.

– I alla kriser måste också arbetsgivaren, initialt, fråga sig om man är offer eller förövare. Är man en förövare blir allt svårare.

Detta bör arbetsgivaren tänka på vid en kris:

1. Ha en uppdaterad krisledningsgrupp.

2. Krisledningsgruppen ska snabbt fånga upp vad som hänt och agera på det.

3. Informera alla berörda om vad som hänt. Undanhåll ingen kunskap. Berätta tydligt och förklara eventuella åtgärder.

4. Lova att återkomma med mer information så fort det kommer.