Så påverkas ingenjörerna av distansarbetet

Åtta av tio ingenjörer som besvarat förbundets enkät jobbar numera helt eller delvis hemifrån. Undersökningen visar att en majoritet tycker att distansarbetet gör att livspusslet nu är lättare att få ihop. Trenden är tydligast bland ingenjörer mitt i karriären.  

– Vi ser att bland dem som hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, och är i åldern där man bildar familj, upplevs en bättre balans mellan arbetsliv och fritid, säger Sveriges ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand. 

Men för många ingenjörer innebär arbetsdagarna en rad utmaningar. En stor andel uppger att de har tappat känslan av gemenskap med kollegor och över 60 procent tycker att samarbete blivit svårare när möjlighet inte finnas att träffas. 

35 procent svarar att hemarbetet även till viss del har medfört en känsla av nedstämdhet och minskad motivation. Särskilt tydligt är denna upplevelse bland ingenjörer under 30 år. Siffrorna kommer inte som en överraskning för Ulrika Lindstrand.  

– Våra yngre har ett större behov av vägledning och stöttning, men är nu inte del av en gemenskap. Att sitta hemma vid köksbordet och ha kontakt med kollegor över en datorskärm var kanske inte det man såg framför sig under utbildningen. Det blir en väldigt tråkig start på arbetslivet och jag tror att det blivit en besvikelse för många.  

Psykiska ohälsa

I rapporten finns också signaler om att hemarbetet börjar ge fysiska besvär.  

– Det jag är allra mest orolig för är att vi ska nå nya höjder av psykiska ohälsa, men vi ser också tecken på belastningsskador. Båda typer av skador är katastrofala för individen, men framför allt vet vi att dåligt psykiskt mående är väldigt svårt att hämta sig från.  

Ulrika Lindstrand bekymrar sig även för att distansarbetet och sämre kontakt mellan kollegor kan påverka kreativiteten. 
– Vi ingenjörer är ju problemlösare som kommer på nya idéer och innovationer. Vad händer med kreativiteten om vi inte har någon att bolla idéer med spontant? Det gör mig orolig för Sverige som innovationsland om vi nu tappar ett par år av kreativitet och lever på gamla meriter. 

Undersökningen har också tittat på om ingenjörerna har korrekt kontorsutrustning som exempelvis bra stol, bord och belysning. Svaren visar att knappt 30 procent är helt belåtna med utformningen av hemmakontoret.

– Vi har inte undersökt här hur bra arbetsgivarna varit på att bidra, men siffrorna talar ändå sitt tydliga språk. Men det kan också vara så att många bor trångt och inte har möjlighet att sätta in ett extra skrivbord. Man sitter kanske i vardagsrummet eller i köket och det är klart att det inte är bra i förlängningen.  

Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsmiljön, men i nuläget saknas tydliga riktlinjer för hur hemmakontoren ska utformas. Förbundet vill att detta nu regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

– Vi vill ha ett handfast regelverk som tydligt pekar ut att det är arbetsgivarens ansvar att se till att vi har en korrekt arbetsplats i hemmet om vi måste jobba hemifrån. Inte minst är detta viktigt om distansarbete fortsätter även efter coronapandemin, säger Ulrika Lindstrand.