Så påverkas ingenjörer av det nya industriavtalet

Parterna kom i veckan överens om ett nytt industriavtal, som sköts upp i våras på grund av coronapandemins effekter för många företag. Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer, är nöjd med att det är i hamn.

− Det är positivt att vi fått till ett avtal i denna svåra tid. Det känns också bra att vi hann få det på plats nu med tanke på att pandemin nafsar oss i hasorna återigen, säger hon.

Överenskommelsen innebär en löneökning på 5,4 procent i 29 månader. Exakt hur ingenjörernas lönekuvert – kommer att se ut framöver avgörs i lokala förhandlingar och efter enskilda lönesamtal.

Pandemins effekter kan dock innebära att tidpunkten för utbetalningen av de nya lönerna, som gäller från den 1 november, försenas.

Inom avtalet finns nämligen en möjlighet att skjuta upp utbetalningen, som längst till den 1 april 2021, om ett företag befinner sig i ett så ekonomiskt ansträngt läge att man inte klarar kostnadsökningar. I ett sådant scenario kommer lönehöjningen att betalas retroaktivt.

− Det här kan påverka, men jag tror att på det stora hela kommer man att kunna betala ut lönerna från den 1 november, som ju är tanken. Det är väldigt viktigt här att företagen inte senarelägger utbetalningarna bara för att de kan. Det måste kunna påvisas att man är i en svår ekonomisk situation, säger Camilla Frankelius.

”Inte kopplat till pandemin”

På AB Volvo, där vårens kämpiga coronasituation nu har förbättrats och permitteringar dragits tillbaka, förbereds nu förhandlingar som beräknas ta flera månader eftersom de sker i flera steg. Lönerevisionen kommer därför att märkas i plånboken först nästa år.

− Men det är inte kopplat till pandemin utan till vår även normalt sett långa process. Och där tycker vi att det är viktigare att vi gör en korrekt och kvalitetssäkrad förhandling än att det går fort, och retroaktiviteten gäller ju ändå från den 1 november, säger Peter Månsson, koncernordförande för Akademikerna Volvo.

Han är själv nöjd med avtalet, men har ännu inte nåtts av några reaktioner från företagets ingenjörer och övriga anställda.

− Nästan alla jobbar hemifrån och avtalet är så nytt att vi ens hunnit med att skicka nyhetsbrev, men från förtroendevalda har vi fått en klapp på axeln. Vi trodde inte att vi skulle komma upp i den här procentnivån för några veckor sedan.

Andra delar i industriavtalet berör frågan om flexpension, som ska underlätta nedtrappning i slutet av yrkeslivet eller ge högre ersättning om anställda väljer att jobba kvar till pensionsdagen. Här kommer nu mer pengar att föras över till enskilda ITP-konton.

− Det innebär ökade möjligheter att gå i delpension. Vi ser det även som en vinst för arbetsgivarna att man då kan behålla arbetstagare längre samtidigt som en generationsväxling underlättas, säger Camilla Frankelius.

Ska ta fram en handbok

Parterna har också kommit överens om att en arbetsgrupp ska ta fram en handbok för att motverka sämre utvecklingsmöjligheter och lön i samband med föräldraledighet.

− I grunden handlar det om att vi vill se till att man inte missgynnas vid föräldraledighet och att företagen får upp ögonen för den frågan.

Det nya kollektivavtalet har även mötts av svalare reaktioner. Svenskt Näringsliv upplever nivån på märket som svårsmält, och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen ser en tuff utmaning för företagen.

– Överenskommelsen innehåller en svår avvägning mellan förutsättningarna för företag i vitt skilda branscher vilka drabbas väldigt olika i coronakrisen. Klart är att nivån i det nya avtalet är hög för många i grunden livskraftiga företag som just nu har låg betalningsförmåga, säger Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen i ett pressmeddelande.

100 000 privatanställda ingenjörer anslutna till Sveriges ingenjörer berörs av avtalet, men det nya riktmärket för löneökningar blir även vägledande för anställda inom kommunal och statlig sektor.