Praktik kortar vägen till jobb

Farhad Fathollah Zadeh tog sin examen som byggingenjör 2010, i Tyskland. Av familjeskäl flyttade han strax efter till Sverige. Väl här pluggade han svenska och började söka jobb. Det gick sådär.

– Jag registrerade mig på Arbetsförmedlingen. Jag ringde och mejlade både företag och rekryteringsföretag, men det blev inget napp. Antingen fick jag inget svar alls eller så sade de att det behövdes någon med mer erfarenhet, säger han och fortsätter:

– Det var jättesvårt. Och jag blev besviken. Jag tänkte att en examen från Tyskland skulle vara mycket värd. Men det påverkade inte.

Lösningen kom när Arbetsförmedlingen tipsade om Korta vägen. Projektet, som är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms universitet, riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund. Tanken är att arbetsgivare ska få chansen att stärka sin konkurrenskraft genom att ge praktik åt dessa personer.

– Jag fick lära mig hur man tar kontakt med arbetsgivare och hur man agerar på en intervju. För det är nog så att man många gånger har alla kunskaper och de rätta egenskaperna, men så vet man inte hur det ska förmedlas, säger han.

Via Korta vägen fick han en praktikplats som tekniker på NCC. Efter tre månader erbjöds han en provanställning som sedan förvandlades till en fast anställning. I dag är han mättekniker och jobbar med uppförandet av den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Att det är ingenjörsbrist, vilket många teknikföretag hävdar, håller han inte med om.

– Det finns ingen brist. Min erfarenhet säger att det finns många ingenjörer med erfarenheter från utlandet, men som inte kommer in på arbetsmarknaden, säger han.

Farhad Fathollah Zadeh är inte ensam med sin åsikt.

– Precis som en del av era läsare blir jag provocerad när man påstår att vi har ingenjörsbrist i Sverige, och att man måste åka utomlands för att leta fler. Man kanske först ska titta på de arbetslösa ingenjörer vi redan har här, säger Marianne Nilsson, samordnare för arbetsgivarrelationer på Korta vägen.

Varför har då ingenjörer svårt att få jobb, om det är ingenjörsbrist?

– Pratar vi ingenjörer med utländsk bakgrund kan det handla om att man inte vet hur en bra presentation ska se ut, så att arbetsgivarna förstår ens kompetenser. Man saknar också ett nätverk, och det tar ett par år att bygga upp en tillvaro med ett nytt språk och en bostad. När man är klar med det har den tekniska utvecklingen sprungit vidare. Då kanske arbetsgivaren väljer någon annan, säger hon och fortsätter:

– Sedan är Sverige inget nybyggarland. Vi är inte så globaliserade som vi tror, så det finns en viss rädsla för det okända.