INDUSTRI

Ordförandena i Facken inom industrin när de presenterade sin avtalsplattform inför avtalsrörelsen 2025.

Nytt industriavtal på två år – olika syn på hur det påverkar konkurrenskraft

Parterna har enats om ett nytt tvåårigt industriavtal. Avtalet blir vägledande för hela arbetsmarknaden.
– Vi nådde inte lika högt som vi ville men det blev en acceptabel nivå, säger Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer.

Publicerad Senast uppdaterad

Beskedet om att parterna enats kom natten mot tisdag efter intensiva förhandlingar. Avtalet är värt 3,4 procent första året och 3 procent året därpå.

– Det är inte konjunkturläget just nu som är avgörande utan hur vi på ett långsiktigt sätt når bästa möjliga reallöneökningar, säger Ulrika Lindstrand på en pressträff under tisdagen.

Utöver löneökningarna har de bland annat krävt ytterligare avsättningar till system för arbetstidsförkortning, en låglönesatsning, fyra veckors förtidssemester samt att deltidsanställda också ska ha rätt till övertidsersättning.

– Man kan alltid önska sig mer, men vi tycker att vi har nått ett bra resultat som faktiskt är det högsta i industriavtalets snart 30-åriga historia, säger Lindstrand vidare.

FAKTA

Avtalsrörelsen och Industriavtalet

2025 års avtalsrörelse är mer omfattande än på mycket länge. Sammanlagt ska 510 löneavtal omförhandlas för drygt 3,4 miljoner anställda.

Parterna som står bakom industriavtalet tecknar tillsammans 55 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Arbetsgivarorganisationerna är Grafiska Företagen, IKEM, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsföretagen, Gröna arbetsgivare, Teknikföretagen, TEKO och TMF.

Fackförbunden inom Industriavtalet är GS, Livsmedelsarbetareförbundet, IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen.

Industriavtalet tecknades år 1997 och industrin har sedan dess haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden i stort.

Källa: Medlingsinstitutet

LO-facken har under avtalsrörelsen bland annat drivit en låglönesatsning.

– Vi har fått igenom att anställda som tjänar mindre än 29 500 kronor per månad får en ökning. En låglönesatsning är också en jämställdhetssatsning eftersom en större andel lågavlönade är kvinnor, säger Eva Gouvelin från Livs.

Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, beskriver årets förhandlingar som ovanligt tuffa:

– Det här avtalet ligger lite över andra länder och den här nivån är utmanande för konkurrenskraften. Den kommer ställa krav på företagen och deras produktivitet. Men det är positivt att vi har träffat ett avtal. Alternativet hade varit väldigt dåligt, säger han.

Så sent som under måndagen sades fack och arbetsgivare stå långt ifrån varandra, då facket tidigare hade avvisat medlarbud om löneökningar på 7,7 procent över tre år.

✉️ Språk- eller faktafel i texten? Skriv och berätta.