KARRIÄR
Ny rapport: Hälften använder AI för att fuska i skolan
Något fler killar än tjejer använder AI, såväl på fritiden som i skolan. Arkivbild.
Fredrik Sandberg/TT
Många unga använder AI för att fuska i skolan, enligt en ny rapport. Men gränserna är otydliga.
– För en del ungdomar är det inte självklart att det här är fusk, säger Ulrik Hoffman, vd för Ungdomsbarometern.
Undersökningsföretaget har i rapporten "Back to school" tittat generellt på 15–24-åringars inställning till den kommande hösten såväl inom skolområdet som det allmänna måendet. Även ai-området tas upp i rapporten. Av de drygt 1 000 svarande säger 54 procent att de någon gång använt ai till en skoluppgift på ett sätt som de själva tror inte var tillåtet.
– Jag är lite förvånad över att det är så pass många. Men man måste se det i ljuset av att de flesta heller inte vet ifall det finns regler kring användandet av AI på skolan, säger Ulrik Hoffman och betonar att inaite bara är Chat GPT.
– För ungdomar har ai mycket bredare användningsområden. Det kan vara allt från matlagning och träningstips till att skriva poesi eller redigera bilder.
40 procent av eleverna svarar att de inte vet om det finns ai-regler i skolan, 33 procent säger att det finns och 27 procent att skolan inte har några.
– Det kommer att vara ett stort jobb för många skolor under hösten, att reda ut de här frågorna. Vad är tillåtet och inte?
Otydliga gränser
I en intervju med TT tidigare i augusti sade Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, att myndigheten "inte ser något fog för att peka med hela handen" på ai-området. I stället vill Skolverket att lärare "ser över sina arbetssätt".
Hoffman betonar att gränsdragningen för vad som kan klassas som ai-fusk inte är lätt, inte heller för ungdomarna.
– Ai genomsyrar många aspekter i livet för ungdomarna. Det får man komma ihåg även när man pratar om användningen i skolan. Det används inte bara för att fuska, det är något större.
Fusk eller hjälp?
Enligt Hoffman kan en del av fuskdebatten möjligtvis förklaras med en attitydskillnad mellan olika generationer.
– Att ta upp mobilen under ett prov och be om svaret det är klart att det är fusk. Men om du får en hemuppgift, vad är skillnaden i att använda stavningskontrollen i Word eller att be Chat GPT förbättra texten? Det ena har vi gjort jättelänge, det andra skulle nog många säga är fusk.
Hoffman slår ett slag för att skolorna utvecklar en ai-policy tillsammans med eleverna.
– Det kommer vara svårt här och nu att ta fram en nationell ai-policy för användning i skolan att luta sig mot, som kan ha en livslängd på 10 år. Man får vara beredd på att ändra på den.
FAKTA
Chat GPT
Chat GPT har skapats av företaget Open AI och är en textrobot som tränats i att generera text. Den kan enligt utvecklarna svara på uppföljningsfrågor och rätta sig själv.
Roboten har lärt sig konversera genom att analysera enorma mängder texter från internet, den fick stort genomslag under hösten 2022.
Open AI grundades 2015 av några techentreprenörer, bland andra nuvarande vd:n Sam Altman samt Elon Musk och är baserat i San Francisco. Uppdraget är att bygga artificiell intelligens som ska vara till nytta för mänskligheten.
Företaget jobbar för tillfället på den fjärde versionen av tjänsten, som ryktas lanseras under 2023 och klara än mer avancerade saker än den version som nu finns tillgänglig för testning.
Fakta: Open AI
Fakta
Ai-glosor
Djupa neuronnät. Löst modellerade efter den mänskliga hjärnans kognitiva processer. En typ av maskininlärning. Och maskininlärning är en typ av artificiell intelligens.
CNN. Convolutional neural network. En typ av arkitektur för djupa neuronnät. Väl lämpat för bland annat bildigenkänning.
Transformer. En arkitektur som först beskrevs 2017. Bygger på attention/uppmärksamhets-arkitektur (se nedan).
LLM. Large language model eller stor språkmodell. Den tillämpning som är mest känd när det gäller transformerarkitektur. GPT-3 – föregångaren till Chat GPT – har 175 miljarder parametrar (se nedan).
Attention/uppmärksamhet. Dagens grafikprocessorer (gpu) medger stor parallellisering och transformermodeller kan beräkna all – fästa sin uppmärksamhet på – inmatningsdata samtidigt, snarare än sekvens för sekvens som var brukligt tidigare.
Vikter/parametrar. Varje nod/neuron i nätverket hör ihop med ett siffervärde som kan justeras – viktas – för att ge högre kvalitet på utmatningsdata. Vikternas kan justeras många gånger under träningsfasen av neuronnätet.
Positionskodning. För språk är ordföljden viktig. Därför har en stor språkmodell försetts med etiketter vid varje ord (eller token, som är mindre beståndsdelar av ett ord) så att neuronnätet kan bedöma ordföljden.
Fakta: Peter Ottsjö/Ny Teknik
