Karriär
Ny modell ska stärka ingenjörers spetskompetens
"Det här handlar om att lösa kompetensbristen för att Sveriges ska klara sin konkurrenskraft framöver", säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges ingenjörer. Foto: Teknikföretagen och Sveriges ingenjörer
Flexiblare antagning till lärosäten och skräddarsydda kurser. Det är några förslag till en ny modell för kompetensutveckling av yrkesverksamma ingenjörer.
Förbundet Sveriges ingenjörer har tillsammans med sju lärosäten och sex branschorganisationer tagit fram en rapport med flera förslag för att snabba på vidareutbildningen av ingenjörer.
− Det här handlar om att lösa kompetensbristen för att Sveriges ska klara sin konkurrenskraft framöver. Vi kan inte bara förlita oss på nya studenter, vi måste även ta hand om och vidareutveckla de yrkesverksamma ingenjörerna, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges ingenjörer.
Ett av förslagen är att antagningssystemet till lärosätena behöver bli flexiblare för ingenjörer som har en examen. Det måste bli lättare att komma tillbaka till studier, menar Ulrika Lindstrand.
− Vi vill att man ska kunna komma och gå på lärosätena för att fylla på kunskap, och bli bättre på det man redan kan, under hela sitt yrkesliv. På längre sikt kan det även handla om att vidga kunskaper till nya områden.
För att underlätta utbildning i spetskompetens behöver också kursutbudet anpassas.
− Det kan ske genom att lärosätena skräddarsyr utbildningar, exempelvis genom moduler av befintliga kurser, så att man inte behöver följa en hel kurs.
”Företagen behöver göra kompetensplaner”
Förslagen ska också underlätta samverkan mellan lärosäten och företag, som behöver ha en mer långsiktig strategi kring kompetensförsörjningen.
− Företagen behöver göra kompetensplaner så att man tydligt vet vart man är på väg. De kan sedan förmedla vilka behov som finns till lärosätena, och vid vilka tidpunkter man kan skicka sina anställda till vidareutbildning. Då kan lärosätena planera kursutbudet bättre.
Rapporten har fått namnet Study Friday, något som inte ska tolkas som att just fredagar ska bli en dag för studier.
− Det vi vill poängtera med namnet är att det ska gå att studera på arbetstid. Vi vet redan att ingenjörer jobbar mycket övertid, och ska de dessutom vidareutbilda sig utanför arbetstid går det inte ihop, säger Ulrika Lindstrand.
Även Arbetsförmedlingen konstaterar i en undersökning från Kantar Sifo att yrkesarbetande i Sverige inte kompetensutvecklas i den takt som snabba omställningar och digitalisering på arbetsmarknaden kräver. För att vidareutbildning ska bli ett naturligt inslag i yrkeslivet har man därför tillsammans med Google tagit fram en guide som ska uppmuntra till fortlöpande studier.
– Det har länge pratats om livslångt lärande, men nu är det hög tid att vi pratar om hur man får till det i praktiken. Vi hoppas att den här guiden ska inspirera till nya former av lärande och ge vägledning i vilka kompetenser och förmågor som är bra att satsa på, oavsett vilken bransch man jobbar inom, säger Erik Sandström på Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande.
Bland Sveriges ingenjörers medlemmar finns ett stort intresse för vidareutbildning, visar förbundets egna undersökningar.
− Väldigt många är oroliga för att de inte har den kompetens som behövs, och att man då riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden så småningom. Det finns en uppbyggd stress kring det här, särskilt bland dem som varit yrkesverksamma länge, säger Ulrika Lindstrand.
Men för att modellen med anpassade utbildningar ska bli verklighet måste även finansieringen lösas.
− Vi kommer nu att gå vidare och presentera idén för regeringen. Ska man ändra incitamenten för våra lärosäten i form av finansiella medel måste en hel del förordningar skrivas om. Men vi ser ett intresse från politiker, och när förslaget är gemensamt för flera parter tror vi att det blir lättare att få igenom det, säger Ulrika Lindstrand.
Fakta: Arbetsförmedlingens undersökning
- Konceptet Study Friday ska etablera en ny kultur inom yrkeslivet som innebär att lärande sker fortlöpande. Modellen ger ingenjörer en möjlighet att bygga på sin examen.
- Ökad samverkan mellan näringsliv och lärosäten kring utbildning av yrkesverksamma.
- Mer flexibel antagning till kurser som syftar till vidareutbildning. Genom att dela upp kurser i olika moduler kan olika moment plockas ut och kombineras för att möta behov.
- Lärosätena får ett särskilt uppdrag för fort- och vidareutbildning med tillhörande finansiering.
- Arbetsgivare ska få göra avdrag för investering i kompetensutveckling.
- Yrkesverksamma personer ska få möjlighet till kompensation för inkomstbortfall.
- Rapporten har tagits fram genom ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Uppsala universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, IT&Telekomföretagen, Innovationsföretagen och IKEM samt Sveriges ingenjörer.
Här kan du läsa hela rapporten (pdf).
I genomsnitt läggs 1-2 timmar på kompetensutveckling per månad, vilket är mindre än hälften än vad arbetstagaren själv anser behövs.
39 procent av de 3000 tillfrågade i Sifo Kantar-undersökningen uppgav att de inte lägger någon tid alls på att kompetensutveckla sig. Inom sektorn industri, bygg och transport uppgav hälften att de inte har lagt någon tid alls på vidareutbildning under den senaste månaden. Motsvarande inom IT/data-området är 35 procent.
Nära hälften av de tillfrågade föredrar kompetensutveckling i form av fysiska kurser. Endast 17 procent föredrar att kompetensutveckla sig online.
Guiden Kom igång med ditt vardagslärande innehåller fakta, konkreta verktyg och tips för ett livslångt lärande.