Karriär
Mer campusundervisning väntar ingenjörsstudenter
Terminsstarten rycker allt närmare och blivande ingenjörer får förbereda sig på ännu en osäker studietid i spåren av pandemin. Men ljusglimtar finns i form av mer campusförlagd undervisning.
På tekniska lärosäten pågår nu intensiva förberedelser för en återgång till mer undervisning och studentliv på campus under höstterminen.
På Lunds tekniska högskola uppmanas studenterna att studera hemifrån så mycket som möjligt fram till den 1 november då föreläsningar planeras att ske fysiskt igen. En del övningar och tentor kommer dock att hållas på campus redan från terminsstarten. Även på de tekniska lärosätena i Luleå och Linköping får studenter inledningsvis vara beredda att varva ökad närvaro på campus med distansundervisning.
På Chalmers har campus varit öppet under hela pandemin, men en stor del av undervisningen har skett på distans. Inför höstterminen planeras en hybridmodell med två faser.
– Målsättningen att studenterna i början av terminen ska ha hälften av sin undervisning på campus. Förhoppningen är att ha ännu mer undervisning på campus under andra halvan av hösten, säger Anna Karlsson-Bengtsson som är vicerektor för utbildning på Chalmers.
Kan snabbt justera
Hybridformatet ska ge en möjlighet att snabbt kunna justera undervisningen i ett fortsatt osäkert pandemiläge.
– Vi ser det som jätteviktigt att vi kommer tillbaka till campus. För studenternas och utbildningens skull behövs social kontakt, men vi ser också ett behov av att anpassa oss till läget i samhället och de osäkra förutsättningarna. Därför tror vi att det är en bra modell.
Enligt Anna Karlsson-Bengtsson finns en god beredskap att hantera lokala smittoutbrott, och vid Chalmers entré möts studenter av stora skyltar som påminner om att det finns möjlighet att vaccinera sig i kårens lokaler.
– Det är även en tydlig signal att vi på Chalmers är väldigt positiva till att både studenter och anställda vaccinerar sig, och vi ser också att många väljer att göra det.
På KTH är inriktningen att studenterna generellt ska tillbaka till campus som helt öppnar igen vid terminsstarten. Men det betyder inte att undervisningen blir som före coronautbrottet. I exempelvis hörsalar, klassrum och vid laborationer kommer antalet studenter att begränsas. Flera digitala moment kommer dessutom att permanentas.
– Vi har lärt oss väldigt mycket under pandemin så vi kommer att behålla digitala undervisningsmoment och examination där det är pedagogiskt motiverat. Det innebär att vi inte kommer tillbaka till noll utan vi kommer tillbaka till framtiden, säger KTH:s vicerektor för utbildning Leif Kari.
Han ser nu fram emot en mer normal campustillvaro.
– Det är jätteskönt att komma tillbaka, våra studenter och lärare har saknat den fysiska och sociala interaktionen. Utbildning och lärande är ju till stora delar en social aktivitet och den görs generellt bäst i fysisk form, även om det finns stora digitala möjligheter.
SI välkomnar planerna
På fackförbundet Sveriges ingenjörer välkomnas lärosätenas planer på mer campusförlagd undervisning.
– Så länge det kan göras på ett smittsäkert sätt är det helt klart så att ingenjörsutbildningarna har ett stort behov av att studenterna kan vara på plats. Kvaliteten i utbildningen med många praktiska moment kan inte bli densamma på distans, även om jag tycker att de flesta lärosäten gjort ett bra jobb med att ställa om, säger förbundets ordförande Ulrika Lindstrand.
Men en ny enkät bland 1500 studerande medlemmar i förbundet visar att distansundervisningen och uteblivna sociala kontakter har slagit hårt mot de blivande ingenjörerna. 40 procent upplever att en redan hög stressnivå på utbildningarna har ökat under pandemin. Sju av tio studenter uppger att de mår sämre. Särskilt tydlig är den psykiska ohälsan hos förstaårsstudenter.
– Det är jätteallvarligt och frågan är hur snabbt det går att vända om det har satt sig så djupt att det blir svårt att fokusera på studier och ta sig till lektioner när de startar igen, eller om man har ork och energi att ta del av studentlivet. Det blir nu viktigt att fånga upp studenter som riskerar att bli hemmasittare eller hoppa av.
På både KTH och Chalmers följs den ökade psykiska ohälsan bland studenterna noggrant.
– Vi har gett stöd under hela tiden och jobbar väldigt mycket med studentkåren och studenthälsan. Vi har öppnat upp för mer läkarhjälp och gjort många aktiviteter eftersom vi vet att det har varit bekymmersamt, säger Leif Kari.
På Chalmers ska kuratorsstödet till studenterna öka under höstterminen, men att flera årskullar nu har erfarenhet av tuff distansundervisning är bekymmersamt, menar Anna Karlsson-Bengtsson.
– Min oro består i att kunna möta de här studenterna på ett bra sätt så att de känner sig sedda och klarar de krav som ställs på dem. Men vi har tillförsikt och arbetar kontinuerlig för att ge stöd. Vi har även en fantastisk studentkår som gör en jätteinsats, säger hon.