Matten blir viktigare

på högskoleprovet

Uppgifterna blir fler men kortare och det blir mer matte och problemlösning. Nya provdelar som meningskomplettering (MEK), kvantitativa jämförelser (KVA), analytiskt resonemang (AR) och problemlösningsdelen XYZ dyker upp. Så ser planerna för det nya högskoleprovet ut.

– XYZ handlar om problemlösning. Det är tjugo frågor som var och en föregås av en kort text som mäter kunskap inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik – alltså mer av skolmatte, berättar Anders Lexelius, provutvecklare för den kvantitativa delen.

Högskoleprovet konstrueras i huvudsak av Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet. De har nu i uppdrag att förändra högskoleprovet och fixa till problemet med att det är så stor skillnad mellan de kvantitativa och verbala delarna av provet. Delarna som mäter läskunnighet och ordkunskap har stått för närmare två tredjedelar av poängen.

– Huvudsyftet med den här försöksverksamheten är att göra ett prov med lika många kvantitativa och verbala frågor. Men vi har också velat dela upp provet i två delar som kan användas på olika sätt, säger Gunilla Ögren, projektledare för provet.

När eller om det nya provet införs är inte helt klart, tidigast är arbetet klart hösten 2010. I arbetet jobbar man också genom att titta på vad som är bra och dåligt med de test som görs internationellt, till exempel det amerikanska provet SAT.

Ett mål med det nya provet är att man ska kunna ta hänsyn till vad studenten fått för resultat på de olika delarna.

– Hittills har man fått en resultatpoäng för hela provet, så tanken med förändringen är att man ska kunna få poäng för respektive del. Då blir det möjligt för högskolor och enskilda utbildningar att vikta de olika delarna. Nu vet vi förstås inte hur detta faller ut, men vi hoppas på ett positivt bemötande från både provdeltagarna och Högskoleverket, inte minst för att det nya upplägget kan användas olika för olika utbildningar, avslutar Gunilla Ögren.