Lärarförbundet: ”Löneskillnad orsak till dagens lärarbrist”

- De som är intresserade av matematik och naturvetenskap väljer andra utbildningar, som ingenjör, i stället. Den intressanta frågan är: vem ska utbilda ingenjörerna i matematik? I dag är hälften av lärarna i högstadiet inte behöriga, säger han.

Lärarnas Riksförbund lät göra en undersökning bland studenter på ett antal andra akademiska utbildningar där det visade sig att många hade funderat på att bli lärare men skippat de planerna.

- De angav tre skäl: Lön, arbetsförhållanden och möjlighet att utvecklas i yrket. Om vi vill ha bra lärare i skolan måste de här sakerna ändras.

Högre lön är inte svårt att begripa, men vad är bättre arbetsförhållanden? Mindre stökiga elever?

- Snarare mer tid att fokusera på eleverna. Mer tid till lektionsförberedelse och efterarbete, och individuellt arbete med eleverna. Idag har läraren krav på sig att göra så mycket annat.

Och möjlighet att utvecklas i yrket, betyder det löneutveckling?

- Visst, och där har systemet med förstelärare bidragit en del. Men det handlar också om fortbildning och kontinuerlig kompetensutveckling, säger Bo Jansson.

Vad händer nu?

Förstelärarreformen ger 5 000 kr i påökt till 16 000 förstelärare från 2015.

Regeringen vill nu satsa ytterligare tre miljarder extra till lärarlöner. De pengarna ska räcka till att ge 60 000 särskilt skickliga lärare 3 000 kronor i månaden, plus sociala kostnader, i extra lönelyft från hösten 2016.

- Det här är absolut nödvändiga reformer, frågan är om det räcker, säger Bo Jonsson.

Läs Ny Tekniks artiklar om lärarkrisen:

Ledaren: