KTH bästa skolan för vd

Telia Soneras Anders Igel har gjort det. Lundbergs Fredrik Lundberg likaså. Desamma gäller Alfa Lavals Lars Renström. Sammanlagt 33 svenska börs-vd:ar är civilingenjörer från Kungliga Tekniska högskolan. Därmed slår KTH Handelshögskolan i Stockholm, som ofta pekas ut som landets bästa trampolin för karriärsugna studenter. 31 börschefer är civilekonomer från Handels. Rektor Anders Flodström gläder sig åt att hela 82 börsbolag leds av civilingenjörer.
- Sverige är ett land som till stor del lever på teknologiföretag. Det är viktigt att det blir en blandning av civilingenjörer och ekonomer på toppen.
KTHs framgång förklaras delvis av att skolan utbildar flest ingenjörer i landet.
- Och visst kan det finnas en viss Stockholmseffekt också, säger Anders Flodström.
Han gissar på att många av vd:arna med KTH-bakgrund har gått teknisk fysik.
- Det har länge varit en elitutbildning, som många duktiga studenter söker sig till, säger han.
Linköpings tekniska högskola är också en bra språngbräda. 21 börschefer har fostrats där, exempelvis Ericssons Carl-Henric Svanberg och Saabs Åke Svensson.
- Bra studenter som arbetar hårt och har roligt. Det tror jag är vårt framgångsrecept, säger rektor Mille Millnert.
Han anser att studenternas sociala utveckling gynnas av att de lever campusliv i Linköping, i stället för att bo hemma under studieåren. En annan förklaring är att högskolan var först - och är i dag störst - med en civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi.
- Den drar till sig ambitiösa personer som är intresserade av karriär, säger Mille Millnert.
Från Chalmers kommer däremot bara tolv börs-vd:ar, däribland Electrolux Hans Stråberg och Volvos Leif Johansson. Rektor Karin Markides tror att den förhållandevis låga siffran kan bero på traditioner, att chalmeristerna inte ingår i "rätt" nätverk.
- Det kan vara samma skäl som varför det inte finns fler kvinnor i styrelser. Frågan är självklart viktig och vi jobbar för att det ska bli en förändring, säger hon.
Endast fem börsbossar har examen från Lunds tekniska högskola, exempelvis Ray Mauritsson på Axis. Rektor Gunilla Jönsson tror att det delvis har med ålder och storlek att göra. Lunds civilingenjörsutbildning startade på 1960-talet och hade i början ett fåtal program. I dag är skolan ungefär hälften så stor som Chalmers. Hon påpekar också att skolan fostrat vd till många icke-börsnoterade bolag, som Tetrapak. Och hon ser tiden an med tillförsikt.
- Vänta bara till när småföretagen på Ideon tar fart.
Handels inget måste för karriären
De tekniska högskolorna satsar alltmer på ekonomiutbildning. Därmed minskar behovet för karriärsugna teknologer att komplettera med en civilekonomexamen.
Scanias Leif Östling och Studsviks Magnus Groth är två exempel på toppchefer som både har civilingenjörs- och civilekonomsdiplom.
En dubbelexamen har länge varit ett sätt att stärka chanserna i karriärkampen.
KTH rektors Anders Flodström tror att det behovet minskar.
- De tekniska högskolorna har under senare år blivit mycket bättre på att skapa en större systemsyn och lära ut ekonomi och företagande, säger han.
Många teknologer med chefsambitioner väljer även den populära utbildningen i industriell ekonomi. Linköpings tekniska högskola startade sin I-linje redan 1969. Sedan dess har den fått efterföljare på flera andra högskolor.
Men civilekonomerna är fortfarande i majoritet på vd-stolarna i landets börsbolag. I Ny Tekniks kartläggning basar civilekonomer över 97 företag, civilingenjörer över 82.
Men ser man till enskilda skolor leder KTH med 33 börs-vd:ar att jämföra med 31 från Handelshögskolan
i Stockholm.