Karriär

Kraftig inbromsning på ingenjörstäta företag

Ulrika Lindstrand. Foto: Sveriges Ingenjörer

Det ekonomiska läget för många ingenjörstunga företag har drastiskt försämrats − med pausade utvecklingsprojekt som följd. Det visar en enkät från fackförbundet Sveriges ingenjörer, som märker en stor oro för framtiden bland ingenjörer.

Publicerad

Förbundet har frågat över 400 fackliga ordförande om hur coronapandemin har påverkat företagen. Deras svar visar ett dystert läge. Drygt hälften av företagen har fått en betydligt sämre ekonomisk situation jämfört med månaderna före virusutbrottet.

De fackliga företrädarna uppger att 41 procent av tjänsteföretagen och 35 procent av industriföretagen har infört korttidspermitteringar. I vart tredje företag har konsulter fått sina uppdrag avslutade. Det framkommer även att viktiga projekt pausats eller avbrutits, och att effektiviteten bromsas av distansarbete.

Enkäten ger en bild av en djup kris där oron bland ingenjörerna är stor, menar Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges ingenjörer.

− Den här krisen där konsekvenserna är oöverblickbara har slagit snabbare, hårdare och bredare jämfört med finanskrisen. Vi ser en situation där leverantörskedjor fallerar och vissa branscher kanske helt slås ut. Och de signaler vi får från fackligt förtroendevalda och medlemmar är att ingen går säker, säger hon.

”Oerhört allvarligt”

Förtroendevalda har också signalerat att många företag helt har bromsat sin forskning och utveckling. Det här är oroväckande för ett exportberoende land som Sverige, menar Ulrika Lindstrand.

− Det är ju genom vår forskning och utveckling av tjänster och produkter som vi driver vår konkurrenskraft. Sverige är världsledande inom många områden och vi riskerar nu att tappa den. Det är oerhört allvarligt. Vi vet också att ingenjörer skapar arbetstillfällen för andra grupper, och bromsas detta kommer inte dessa jobb att skapas i samma utsträckning framöver.

Men allt är inte nattsvart. En tredjedel av de tillfrågade i enkäten uppger att företagens ekonomi är oförändrad, och sex procent har till och med en ökad orderingång. Vart sjätte industriföretag har dessutom ställt om sin verksamhet för att stötta vården.

− Det visar bredden på ingenjörsyrket och vad en ingenjör faktiskt bidrar med till samhället. Som yrkeskår är vi flexibla och omställningsbara. Det tycker jag är fantastiskt, säger Ulrika Lindstrand.

Vill se satsning på kompetenshöjning

För att dämpa krisens långsiktiga effekter vill hon nu se en rejäl satsning på kompetenshöjning av personal, och att lärosäten tillförs ekonomiska resurser för att möjliggöra ett livslångt lärande.

− Det är otroligt viktigt nu att företagen verkligen noga värderar om man ska bromsa upp hårt i forsknings- och utvecklingsprojekt. Men om man inte ser någon utväg och börjar korttidspermittera, bör man ta tillfället i akt och vidareutbilda sin personal. Nu finns tiden för att kunna göra omställningar och bygga för framtiden, säger Ulrika Lindstrand.

Fakta: Siffror från undersökningen

Fackliga företrädare som medverkar i Sveriges ingenjörers enkät uppger att drygt hälften av företagen har fått en sämre ekonomisk situation på grund av coronakrisen. Tre procent anser att företagens ekonomiska situation är mycket dålig och att läget är kritiskt. Det kan jämföras med en enkät i februari då 87 procent av de tillfrågade upplevde den ekonomiska situationen som god eller tillfredsställande.

41 procent av tjänsteföretagen och 35 procent av industriföretagen har infört korttidspermitteringar.

Vart tredje företag i undersökningen har tvingats göra sig av med konsulter. Svårast är situationen för konsulter inom den teknikintensiva industrin, där hälften har fått sina uppdrag avslutade.

På fyra av tio företag vittnar fackliga företrädare om att viktiga projekt har stannat av, eller att tempot blivit lägre.

Enkäten har besvarats av 411 fackligt förtroendevalda i akademikerföreningar inom svenskt näringsliv under andra hälften av april. Cirka två tredjedelar är industriföretag och en tredjedel tjänsteföretag.