KARRIÄR
Klart med ”märket”: Nytt löneavtal för industrin
Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, Eva Guovelin, förbundsordförande för Livsmedelsarbetareförbundet, och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS, under en presskonferens om det nya industriavtalet.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Fack och arbetsgivare inom industrin har enats om ett nytt löneavtal. Det blir på 7,4 procent fördelat på två år.
Avtalet innebär en årstakt på 4,1 procent första året och 3,3 procent det andra året.
Det högsta värdet i industriavtalets historia, enligt Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer.
Arbetsgivarna är nöjda med det nya industriavtalet och anser sig ha "skickat en signal" till Riksbanken.
– Även om det inte uttalats mellan parterna under förhandlingarna har det funnits en gemensam syn på att det vi förhandlat fram inte ska leda till en prisspiral eller elda på inflationen, säger Tomas Undin, förhandlingschef för Teknikföretagen, vid en pressträff i Stockholm på fredagskvällen.
Industriavtalet 2023–2024
(TT)
Arbetsgivarna och facken inom industrin har enats om ett 24 månader långt avtal på 7,4 procent i två år.
Avtalet löper från och med den 1 april i år till och med den 31 mars 2025.
Det så kallade avtalsvärdet är 4,1 procent det första året och 3,3 procent det andra året.
Procentsatserna blir vägledande för löneökningarna på hela arbetsmarknaden.
Avtalet innehåller en särskild höjning av lägstalöner på 1 350 kr från den 1 april i år.
Förutom löneökningar innehåller avtalet avsättningar för deltidspension och flexpension.
– Vi har skickat en tydlig signal till Riksbanken om att vi har tilltro till deras förmåga att dämpa inflationen.
Just inflationen, tillsammans med kriget i Ukraina, har påverkat avtalet som nu träffats, enligt Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall. Hon menar dock att det kan vara på väg att vända.
– Prognosen för resten av 2023 pekar mot en svag utveckling. Men 2024 väntas återhämtningen ta fart.
Under 2023 kommer reallönerna inte att öka.
– Inflationen kommer att vara hög under 2023, vilket innebär att det inte blir någon reallöneökning i år. Men vi kommer att kunna återgå till reallöneökningar nästa år, säger Marie Nilsson.
Enligt Eva Guovelin, ordförande för Livsmedelsarbetareförbundet, ingår en låglönesatsning i överenskommelsen.
Per-Olof Sjöö, ordförande för LO-facket GS, betonar att avtalet ger förutsättningar att åter ge reallöneökningar kommande år.
– Vi har lyckats hålla arbetsgivarnas alla krav på försämringar borta från avtalet.
Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, tycker att man genom avtalet har "levererat ansvar i en väldigt svår situation".
– Förra gången vi stod här var vi mitt uppe i en brinnande pandemin och även då kunde vi leverera.
– Vi har levererat ett tvåårsavtal, det är positivt och ger stabilitet på svensk arbetsmarknad. Det ger en riktning att vi förhoppningsvis kan komma tillbaka till ett normalläge inom ekonomin och även löneläget.
