Kartläggning: Vanligt med övertidsarbete bland ingenjörer

Förbundets senaste löneenkät visar att cirka 60 procent av medlemmarna i genomsnitt arbetade elva övertidstimmar varje månad under förra året. Det innebär sammanlagt 9,3 miljoner extra timmar.

− Att sex av tio ingenjörer jobbar övertid är kanske inte så överraskande. Det som är alarmerade är hur mycket övertid de faktiskt jobbar, säger Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges ingenjörer.

Mönstret med många övertidstimmar har varit stabilt under de senaste årens kartläggningar. Den främsta förklaringen är högkonjunkturen.

− Det går bra för många företag och man har då mycket att göra. Jag tror att vi ingenjörer är plikttrogna och lojala mot arbetsgivaren. Man vill inte försena ett projekt, eller missa en deadline, som är viktig för att produkten eller tjänsten ska nå kunderna.

Omfattande övertidsarbete riskerar att bli ett problem om det går ut över återhämtning och meningsfull fritid, menar Ulrika Lindstrand.

− Det är viktigt att kunna ta hand om sig själv, varva ner och få tid med familj, vänner och träning. Har man inte det är risken att bli sjuk ganska överhängande. Vi ser också i statistiken att sjukskrivningar på grund av stress ökar lavinartat bland akademiker.

Ulrika Lindstrand ser också andra konsekvenser med en alltför hög arbetsbelastning.

− Den sker inte bara på bekostnad av bra arbetsmiljö utan minskar även tid för kompetensutveckling. Det är inte heller bra, det måste finnas en balans.

Det framgår dock inte av enkäten om övertiden är beordrad eller frivillig.

− Men jag tror att den oftast inte är beordrad, utan man ställer upp. Och jag tror att man måste reflektera över om det går att hålla det här tempot under en längre period.

Många ingenjörer har dessutom förhandlat bort sin övertidsersättning.

− Den övertiden är svårare att kartlägga. Där finns sannolikt ett stort mörkertal i siffrorna, säger Ulrika Lindstrand.