Ingenjörer testade nya metoder för att uppmuntra lekfull kreativitet

Bland ingenjörerna på ett it-bolag med 2000 anställda i Göteborg diskuterades ofta behovet av att öka kreativiteten och höjden för innovationer. Men de system som fanns i form av idéboxar, hackathons och design-workshoppar var inte tillräckliga. För att tänja de kreativa gränserna beslutade ett team med cirka 15 ingenjörer att testa nya grepp på en avdelning med 600 medarbetare.

− Man tyckte att företaget behövde bli ännu mer kreativt. Ett argument var att de hade fastnat lite i gamla hjulspår och behövde tänka nytt i vardagen, säger Anna Grzelec som har följt teamet i 2,5 år och beskrivit projektet i en avhandling vid Handelshögskolan i Göteborg.

Ett försök var att ersätta en powerpoint-presentation med en teaterföreställning för att illustrera koder och flöden i ett pågående projekt.

−Teatern gjorde att de kunde kommunicera på ett enklare och tydligare sätt. Genom föreställningen ville de också påminna kollegorna om att man kan göra saker annorlunda. Gör vi som vi alltid har gjort är sannolikheten att komma på något nytt låg. Teatern illustrerade det budskapet.

”Ett oväntat objekt på arbetsplatsen”

Teaterprojektet föll väl ut, men mindre lyckat blev ett försök att lägga ut lera vid kaffeautomaterna för att stimulera lekfullhet och väcka andra sinnen.

− Medarbetarna vågade inte pyssla med leran, det blev ett oväntat objekt på arbetsplatsen. Min analys är att man kanske borde ha tagit in den i ett mötesrum för att koppla det mer till arbete istället för rast.

Ett annat ovanligt grepp var att arbeta utan en strategi för att uppmuntra ett mer utforskande tänkande. När detta inte mottogs väl skrevs istället ett konstnärligt manifesto för att lyfta fram kreativa visioner som inte ryms i en traditionell strategi.

− De skrev in saker som att vi vågar vara galna, vi är generösa, nyfikna och att kreativitet smittar. Det här gav dem möjlighet att utforma strategin på ett annat sätt.

Men teamet upplevde att de jobbade i motvind och projektet rann ut i sanden.

− De hade svårt att få ett erkännande att detta var seriöst, och de hade inte heller tillräckligt med auktoritet. Man kanske tror att många techbolag är som Google och Spotify där man ska vara lekfull, men på det här bolaget som funnits länge saknades den kulturen.

Måste ta risker

Men enligt Anna Grzelec visar ändå experimentet vikten av att släppa fram nytänkande i vardagen. När det kreativa arbetet koncentreras till exempelvis workshops och hackathons, riskerar man att gå miste om många idéer på hela arbetsplatsen.

− De är bra verktyg, men det finns en avsatt tid, plats och en begränsning av vilka som ska delta. När man strukturerar kreativitet går varje anställds kapacitet att tänka nytt i vardagen förlorad.

Hon menar också att många bra idéer ofta ligger nära nuvarande affärsverksamhet.

− Jag är själv ingenjör och det är ett kreativt jobb. Vi jobbar med problem men är ofta lösningsfokuserade. Man borde kanske titta på vad problemet egentligen är, och kreativitet är ett sätt att gå emot den här lösningsfokuseringen.

Efter experimentet lämnade många medarbetare teamet.

− Här vill jag lyfta en varningsflagga. Det här var personer som ville att bolaget skulle leva på sikt och la ner mycket energi för att göra saker bättre. Sådana medarbetare ska man värna om och inte förlora. Men även om experimentet misslyckades kan det ha fått ringar på vattnet på företaget, säger Anna Grzelec.