Ingenjörer arbetslösa trots ingenjörsbrist

Under december 2019 var drygt 6 200 personer inom gruppen ingenjörsyrken och tekniker inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det innebär en ökning med tolv procent jämfört med samma månad 2018. Men ökningen sker från en mycket låg nivå. Av samtliga arbetslösa i Sverige utgör gruppen bara 1,6 procent.

– Det är också väldigt små siffror inom varje ingenjörskategori, och det kan vara tillfälligheter som gör att man på länsnivå har något fler arbetslösa. Det kan också vara så att det just nu tar lite längre tid för nyutexaminerade att hitta ett jobb, säger Jens Sandahl, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Att fler ingenjörer nu söker jobb kan också tolkas som att det finns en ökad rörlighet inom branschen.

– Ökad rörlighet på arbetsmarknaden kan vara något positivt, och tittar man tre månader framåt kommer ganska många av de 6246 arbetslösa inte längre vara inskrivna hos oss.

”Det finns en större efterfrågan”

I december hade också antalet lediga ingenjörsjobb minskat något jämfört med 2018, och var drygt 3 450. Men långtifrån alla arbetsgivare lägger upp platsannonser hos Arbetsförmedlingen.

– Det finns en större efterfrågan och ett större rekryteringsbehov än vad som återspeglas i våra siffror.

Arbetsförmedlingen bedömer att den starka konjunkturen kommer att mattas av något framöver och arbetslösheten väntas öka generellt. Men enligt Jens Sandahl kommer ingenjör även fortsättningsvis att klassas som ett bristyrke.

– Konjunkturen kan gå upp och ner lite, men vi bedömer att efterfrågan på ingenjörer i olika kategorier kommer vara stor även på 20 års sikt, och dessvärre svårt för många arbetsgivare att hitta personal vid rekryteringar.

Bland gruppen civilingenjörer finns den största ökningen av arbetssökande inom logistik och produktionsplanering, visar statistiken som Arbetsförmedlingen tagit fram för Ny Teknik. Här är också glappet mellan antalet arbetssökande och anmälda lediga jobb något större än tidigare år.

Störst tillväxt i storstäderna

Även inom bygg- och anläggningsområdet ses en liten ökning av arbetssökande. Här kan den något vikande konjunkturen spela in men det kan också handla om normala variationer i produktionscykeln, menar Jens Sandahl.

– Det kan röra sig om att man projekterar byggsatsningar och olika yrkeskategorier efterfrågas i varje steg. Stora byggprojekt och infrastruktursatsningar innebär ju att personer efterfrågas under en viss tid, men inte för all framtid.

I statistiken kan även geografiska skillnader i jobbutbudet för ingenjörer och tekniker spåras.

– Storstäderna har varit hetast, och vi bedömer att den största sysselsättningstillväxten även framöver kommer att vara där, säger Jens Sandahl.