Karriär

Ingenjör tjänar 20 000 mer än lärare

Det kan finnas pengar att hämta på nätet. Foto: TT
Behov av mattelärare mot antagna till lärarprogrammet under höstterminen 2015.
Antal examnierade lärare med inriktning mot grundskolans senare år. (Klicka för större grafik)

En mattelärare tjänar runt 30 000, kanske någon tusenlapp till. En ingenjör tjänar ungefär 50 000, kanske någon tusenlapp mindre. Men oavsett hur man räknar är det lönsammare att plugga till ingenjör. Ny Teknik har gått igenom lönestatistiken.

Publicerad

Medellönen för en civilingenjör i ett privat företag är 49 700 kronor i månaden, enligt statistik från Sveriges Ingenjörer. För högskoleingenjörer i privat tjänst är medellönen 39 700. De offentliganställda har något lägre medellön: Civilingenjören 43 100 och högskoleingenjören 36 000.

Det tar normalt fem år att bli civilingenjör och tre år att bli högskoleingenjör.

Det finns ingen precis lönestatistik för lärare i matematik, men de ingår i lärargrupperna ”grundskolans senare år” och ”gymnasiet”. Enligt statistik från Lärarförbundet, som organiserar 175 000 yrkesaktiva lärare är medellönen för ämneslärare i grundskolan 30 816 kronor i månaden, i gymnasiet 32 513.

- När det gäller mattelärare är det en hyggligt underbyggd gissning att de ligger något högre än snittet. Men det rör sig om kanske 1 000 kr i månaden, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Det andra lärarfacket Lärarnas Riksförbund, med 90 000 lärare med akademisk examen, redovisar något lägre medellöner för sina medlemmar. Ämneslärare i grundskolan har medellönen 29 902 kronor i månaden, i gymnasiet 32 151.

Lärarnas riksförbund har också räknat på hur löneskillnaden mellan lärare in grundskolans senare år (typ matematiklärare) och civilingenjörer i privat tjänst förändrats 1994-2013. Det första året skiljde 8 000 kronor i månaden, sedan ökade klyftan till 20 000 kronor i månaden år 2008, för att därefter stanna på den nivån. Uppgifterna gäller medellöner.

Löneutvecklingen ser också lite olika ut.

Lärarnas löneutveckling rör sig i ett spann på ganska exakt 10 000 kronor. Den översta percentilen för de högst avlönade gymnasielärarna i allmänna ämnen når inte över 38 000 kronor.

- Enstaka individer kan tjäna mer, men det här är genomsnittet av de tio procent som tjänar mest, säger Mathias Åström.

Ingenjörerna kommer längre: Högskoleingenjörerna i offentlig tjänst går från runt 28 000 till 40 000, i privat tjänst från 28 000 till 50 000 kronor i månaden. Civilingenjörerna börjar på cirka 30 000 och slutar runt 50 000 i offentlig tjänst och 60 000 kronor i privat tjänst.

Ett annat sätt att jämföra är arbetstider. Många pratar fortfarande om lärarnas sommarlov och förtroendearbetstid, men det är otidsenligt, säger Mathias Åström.

- Lärare har samma årsarbetstid som ingenjörer och andra tjänstemän. Den är bara förlagd på ett annat sätt. För mattelärare, alltså ämneslärare i grundskolans senare del och gymnasiet, grundar sig den på elevernas skolår. Räknar man bort alla lov är det 178 dagar. Lärarna har 194 arbetsdagar, där de jobbar i genomsnitt 45,5 timmar i veckan. 35 timmar leder arbetsgivaren, 10,5 timmar är förtroendearbetstid som individen själv kan förlägga i tid och rum. Till exempel sitta hemma och rätta skrivningar på kvällarna.

Läs Ny Tekniks artiklar om lärarkrisen:

Ledaren:

 

 

Gilla Ny Teknik på Facebook