Hon fyller en lucka i svensk industri

När Victoria Hansson hade gått ut grundskolan visste hon inget om vad en programmerare gör.

– Det kan vara en förklaring till att så få ungdomar väljer att utbilda sig i datorspråk och datavetenskap, säger hon. Man vet inget om programmeringsyrket, trots att många ungdomar sitter vid sina datorer flera timmar varje dag.

Victoria beskriver sitt arbete som en kombination av språkvetenskap och matematik. Språket handlar om bestämda regler som alla är överens om, medan matematiken handlar om att hitta nya lösningar på specifika problem. Slutprodukten ska vara logisk för användaren. När hen klickar på sin skärm ska rätt saker hända i andra änden av systemet. Program och styrsystem måste vara både effektiva och driftssäkra.

– Om det uppstår ett programfel i styrsystemet för till exempel en kemisk industri kan konsekvenserna bli svåröverskådliga.

När Victoria Hansson slutade gymnasiet visste hon fortfarande inte särskilt mycket om programmering, så hon fortsatte att utbilda sig till kemiingenjör under tre år. Sedan gjorde hon ett uppehåll i studierna och kollade runt lite.

– Jag testade några gratiskurser i programmering på nätet och upptäckte att det var ganska spännande. Så jag bestämde mig för att hoppa på en treårig högskolekurs i datavetenskap som ledde fram till en kandidatexamen. Eftersom jag redan hade en del gratis, bland annat matematiken från ingenjörsutbildningen, tog datautbildningen två år.

Läs mer:

Examensarbetet gjorde Victoria på ABB, vilket direkt ledde till fast jobb. I oktober 2016 började hon sin nuvarande anställning.

I uppgifterna ingår även ”user experience”, vilket innebär att ta tillvara användarnas erfarenheter i det fortlöpande utvecklingsarbetet med programmen.

– Programmeringen utgår alltså från matematik och ett fördefinierat språk medan user experience bland annat handlar om kognitionsvetenskap. Hur reagerar användaren till exempel på olika färgsammansättningar och hur uppfattar operatören olika signaler på datorskärmen? Att kunna få en direkt återkoppling från användarna känns väldigt tillfredsställande med arbetet, säger Victoria Hansson.

Anders Mikkelsen är personalchef för Industrial Automation vid ABB. Han förutspår ett fortsatt växande behov av högskoleutbildade programmerare.

– Dels ökar mjukvaruinnehållet i våra system och produkter, dels kommer vi att ha stora pensionsavgångar under de närmaste åren.

– Även jag har förstås funderat över orsakerna till att inte fler ungdomar utbildar sig för arbeten inom datateknik, trots att de ägnar så mycket tid åt sina egna datorer. Jag tror att vi själva måste bli bättre på att nå ut med budskapet om att det finns en arbetsmarknad som ropar efter utbildad arbetskraft, men även skolan och samhället i stort kan bli bättre på att väcka ungdomars nyfikenhet och intresse för hur det fungerar bakom skärmen och datorspelen.

Nyfikenhet är en viktig egenskap som Anders Mikkelsen vill lyfta fram. Arbetet blir aldrig enformigt eftersom drivkraften är att hela tiden hitta nya och bättre lösningar för ett program och en mjukvara.

– Ofta löser man ett delproblem i taget och nästa moment i processen beror på hur det gick i föregående steg. I väldigt stor utsträckning handlar program och mjukvaruutveckling om lagarbete. Genom att arbeta i team hittar man bättre lösningar än om var och en jobbar med sina separata uppgifter.

Divisionen Industrial Automation har bland annat processindustrin som kunder, till exempel gruvor, massa och papper, där ABB alltså utvecklar styrsystem för processerna. För att fylla sitt personalbehov har Anders Mikkelsen och hans kolleger ett nära samarbete med högskolor och universitet.

– Vi utvecklar fortlöpande det samarbetet för att effektivisera rekryteringen, och de studenter som gör sina examensarbeten här på företaget blir, liksom Victoria Hansson, kvar hos oss.

Lars Krögerström, redaktionen@nyteknik.se