Här kollas medkänslan

Hur empatisk är en ingenjör? Det ska Chato Rasoal, psykologidoktor vid Linköpings universitet, ta reda på. Han har en mätmetod som han använder på förstaårsstudenterna på civilingenjörslinjen på Linköpings tekniska högskola. Han är bara precis i början av datainsamlingen, så siffrorna är preliminära.

Chato Rasoal har bland annat använt ett frågeformulär i tre huvudavsnitt: förmågan att förstå andras tänkande, att känna andras känslotillstånd samt att göra något för att andras välbefinnande ska öka.

Teknologerna har fått fylla i hur pass väl ett påstående stämmer in på en själv. Till exempel:

- Jag känner för folk som har det sämre än jag.

- Jag har svårt att se saker ur andras perspektiv.

- Om jag läser en bok lever jag mig in i romanfigurernas känsloliv.

- Jag känner att jag vill beskydda en person som blir illa behandlad.

De första mätningarna tyder på låg empatisk förmåga hos teknologerna, 1,5-2 på en femgradig skala. Det kan jämföras med resultaten när Chato Rasoal mätte vårdstuderande. Där var utfallet att socionomer och psykologer hade högst värden, mellan 3,7 och 4,2, medan läkar- och sjuksköterskestuderande hade mellan 3 och 3,5.

Vårdpersonal förväntas vara empatisk. Men ingenjörer?

- Ingenjörer ska bli chefer, bygga upp team. De ska också ha mycket kommunikation med människor som inte är tekniker. Ingenjörer jobbar alltmer i internationella företag, den biten är ganska ny i deras yrkesutövande. Hur är de rustade för sådana utmaningar? Det krävs empatisk förmåga att kunna kommunicera med människor från andra kulturer. Även kunderna är globaliserade och därmed en heterogen grupp i många avseenden, säger Chato Rasoal.

Empati är att förstå andra människor, tolka deras känslor och tankar, ställa frågor, ge feedback, vara hjälpsam. En empatisk person lyssnar och är försiktig med att dra slutsatser.

Man måste ha kontakt med sina egna känslor för att kunna känna empati, förklarar Chato Rasoal, som anser att det går att träna upp förmågan. Ett sätt är att umgås med människor som inte är som man själv.

- Först kan det kännas jobbigt, men så småningom ser man nyanser och därmed ökar toleransen för olikheterna.

Chato Rasoal föreslår också skönlitteratur, som skildrar hur andra människor tänker och lever.

- Själv har jag till exempel läst Är svensken en människa? för att lära känna svenskarna, en mer faktabaserad bok, säger Chato Rasoal, som kom hit från Kurdistan för 15 år sedan.

Teknologerna ska mätas igen när de går sin sista termin för att kolla om förmågan har utvecklats.

Får man ett annat resultat då?

- Nej, det finns ingenting i utbildningen som skulle ge effekt, säger Chato Rasoal.

- Jag tycker att civilingenjörsutbildningen borde erbjuda kurser i kulturpsykologi. Jag tror att teknologerna skulle uppskatta att lära sig mer.

Kårordförande Martin Nyström vid Linköpings tekniska högskola gillar tanken på att bredda utbildningen.

- Ingenjörens viktigaste uppgift är att hitta lösningar. Ett viktigt led är att förstå människornas problem. Ingenjörer arbetar alltid med andra människor, kanske över nations- och kulturgränserna. Ju mer komplext allt blir, desto mer behövs förmågan att jobba med andra människor. Den är oerhört viktig, kanske lika viktig som att räkna rätt, säger Martin Nyström.

Han påpekar att det inte finns någon motsättning mellan universitetsledningen och kåren, som jobbar tillsammans med lärandemålen. Problemet är balansgången, vad som ska få stryka på foten.

- Men man kan lägga in moment i kurserna, mer projektarbeten är till exempel en bra träning i hur man arbetar i verkligheten, säger Martin Nyström.