Det finns flera enskilda företag i Sverige som bara i år behöver hitta 1 000 eller ännu fler nya ingenjörer att anställa. De stora teknikkonsultföretagen ligger i topp: ÅF, Sweco, WSP, tillsammans med byggjättarna Skanska och NCC.
Sverige växer, och har råd att bygga ut.
”De snabbt växande städerna är grunden till efterfrågan. De växande städerna behöver mer av allt”, kommenterar till exempel Sweco, som letar efter ingenjörer inom allt som har med samhällsbyggande att göra – hus, infrastruktur, energiförsörjning.
Ny Teknik har hört av sig till de största teknikföretagen och ingenjörsarbetsgivarna i landet och ställt frågor om rekryteringsbehovet. De 26 företag som svarat letar i år tillsammans efter över 8 800 ingenjörer. Flera av dem ser ett fortsatt stort behov även under kommande år.
Läs mer: Kalle Anrell: Alla söker ingenjörerna som tar sig an framtiden
Många av företagen lyfter fram att det råder en hård konkurrens om ingenjörer.
– Arbetsmarknaden är tuff för oss arbetsgivare nu, vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt kompetenser. Hela energibranschen har en utmaning, säger Daniel Nilsson, chef för rekrytering på Vattenfall Sverige.
Vattenfall vill anställa omkring 350 ingenjörer i år. Men brottas med att det är stor brist på den kompetens som behövs.
– Det stora är elkraftsingenjörer, det är vår ständiga huvudvärk. Där finns ett underskott sett till hur många som examineras, säger Daniel Nilsson.
Konjunkturläget för ingenjörsföretagen i Sverige är det starkaste på fem år, konstaterar fackförbundet Sveriges Ingenjörer i sin senaste innovations- och konjunkturrapport som kom i våras. Av landets ingenjörsföretag ser 85 procent en positiv ekonomisk utveckling.
I samma rapport slår Sveriges Ingenjörer fast att rätt kompetens är den viktigaste faktorn för att företag ska kunna driva på sitt innovativa arbete. Och att det största hindret för företagens satsningar inom forskning och utveckling, fou-arbete, är brist på kompetent arbetskraft.
– Konjunkturläget bidrar till brist. Samtidigt är vi inne i en kompetensomställning och snabb strukturomvandling och digitalisering som gör att många jobb blir alltmer tekniskt avancerade. Det innebär en förskjutning av, och efterfrågan på, hög teknisk kompetens, vilket i många fall är detsamma som ingenjörer, säger Staffan Bjurulf, näringslivsexpert på Sveriges Ingenjörer.
I Arbetsförmedlingens senaste prognos, som presenterades i onsdags, är det brist på samtliga kategorier av civil- och högskoleingenjörer.
På en femgradig skala hamnar alla ingenjörsområden utom två på den allra högsta nivån. Det innebär att det är ”mer påtaglig brist” på kompetens.
Störst är behovet av ingenjörer inom bygg och anläggning, inom elektroteknik samt inom maskinteknik.
– Det är en påtaglig brist i hela landet för alla ingenjörsområden, säger Louise Strandendahl, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Även Arbetsförmedlingen påpekar att ingenjörsbristen beror på den starka konjunkturen i Sverige, kombinerat med att det under en längre tid har utbildats för få ingenjörer.
– Hur konjunkturen ser ut är det som påverkar efterfrågan på ingenjörer snabbast. Men eftersom bristen är så stor, finns ingen risk att det blir ett överskott av ingenjörer på kort sikt om konjunkturen vänder, säger Louise Strandendahl.
Stora förändringar i samhället som har att göra med digitalisering och automation bidrar också till att behovet av ingenjörskompetenser ökar. Digitalisering är ett ord som nämns med större frekvens än i tidigare undersökningar av det här slaget som Ny Teknik genomfört.
”Digitalisering fortsätter att växa och där behöver vi förstärka med olika typer av kompetens. Något som växer oerhört snabbt är behoven av kompetens inom iot (internet of things), artificiell intelligens och inom olika typer av virtuell och förstärkt verklighet”, skriver exempelvis Försvarets materielverk i sitt enkätsvar.
Electrolux konstaterar att ökad efterfrågan på uppkopplade produkter i hemmet ställer nya krav på företagets it-kompetens.
”Gruv- och metallbranschen är under stark utveckling med bland annat ökad automation och förbättrad miljöprestanda”, noterar Boliden.
Miljöprestanda, eller hållbarhet, är också en trend bland företagen.
– Det finns en utveckling inom de flesta områden som har med hållbarhet att göra. Det fanns inte tidigare, säger Louise Strandendahl på Arbetsförmedlingen.
Så hur ska företagen hantera bristen och säkra sin kompetensförsörjning?
Staffan Bjurulf på Sveriges Ingenjörer har två förslag.
– Skapa långsiktiga planer för företagets kompetensförsörjning. I Sveriges Ingenjörers tidigare undersökningar visar det sig att endast 20 procent av företagen har en långsiktig plan på fem år eller mer.
För det andra vill Bjurulf se högre löner. Han hänvisar till en rapport från Arbetsmarknadsrådet som kom i fjol. Den visar att under perioden 2000–2014 var den procentuella löneökningen för civilingenjörer lägre än för exempelvis lärare och sjuksköterskor.
Ingenjörsbristen hög i flera inriktningar
Bedömning av läget om ett år för ingenjörsyrken. Skalan är mellan 1 och 5, där värden över 4 hamnar i högsta kategorin och anger störst brist.
■ 4,8 – Civilingenjör, ingenjör och tekniker bygg och anläggning
■ 4,6 – Civilingenjör elektroteknik
■ 4,6 – Civilingenjör maskinteknik
■ 4,4 – Ingenjör och tekniker elektroteknik
■ 4,4 – Ingenjör och tekniker maskinteknik
■ 4,3 – Civilingenjör, ingenjör och tekniker logistik och produktionsplanering
■ 4,0 – Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker kemi och kemiteknik
■ 3,8 – Ortopedingenjörer och tandtekniker
■ 3,6 – Laboratorieingenjör
Källa: Arbetsförmedlingen juni 2017