Han ser vinnarna och förlorarna på framtidens arbetsmarknad

I den klassiska filmen Moderna tider kämpar Charlie Chaplins rollfigur förtvivlat för att hinna skruva muttrar vid ett snabbt löpande band. Vilsen sugs den lille luffaren in i maskineriets kugghjul och efter att ha lämnat fabriken hinner han byta jobb många gånger.

Filmen från 1936 kan ses som den lilla människans kamp för att hitta sin plats i en otrygg värld där människan ersätts av maskiner. Den är också utgångspunkten för Jonas Grafströms bok ”Moderna Tider 4.0 − Från kugge i maskineriet till vinnare bland algoritmerna”. Han är forskare inom nationalekonomi vid forskningsinstitutet Ratio och Luleå tekniska universitet.

Men om omställningen på arbetsmarknaden var stor under tidigare industriella revolutioner går utvecklingen nu i rekordhastighet. Syftet med boken är därför att ringa in pågående teknikutveckling, dess möjligheter men också de påfrestningar som uppstår när jobb som är en stor del av människors identitet riskerar att gå förlorade.

Kommit på avancerade jobb

En titt i backspegeln visar att många enklare jobb har försvunnit vid snabba teknikskiften. Exempelvis blev dåtidens droskförare och hovslagare överflödiga när hästar ersattes av bilar, men samtidigt fick många nya jobb med högre lön inom fordonsindustrin och en framväxande servicesektor.

− Oavsett vilken teknik som kommit så har vi kommit på mer avancerade jobb som ofta varit bättre betalda. En efterfråga har då skapats på nya produkter och tjänster vi inte trodde vi behövde.

Jämfört med tidigare tekniska revolutioner har dock tiden för omställning blivit kortare. För drygt ett decennium sedan fanns inga smarta mobiler och få trodde att försäljning av elbilar skulle explodera på marknaden. Det har dessutom blivit en självklarhet att kommunicera digitalt, göra bankärenden och boka resor på egen hand.

− Det låter basalt men är en enorm förändring för människor och för arbetsmarknaden, där tiotusentals anställda inte gör vad de gjorde tidigare.

I boken varvas historiska tillbakablickar med framtidsskisser kring vad den tekniska utvecklingen med exempelvis automatisering, ai, nanoteknologi och 3d-printing kan innebära för företag och anställda. Här tror Jonas Grafström att många företag som inte är snabba nog att anpassa sig till ny teknik kommer att slås ut.

− Det handlar om att försöka ligga i frontlinjen, men svenska företag är bra på att acceptera ny teknik och även acceptera att jobb försvinner på grund av teknik. Men som privatperson får man nog steppa upp litegrann.

Den snabba teknikutvecklingen, som också bidrar till högre livslängd, innebär att dagens kunskaper inte kommer att vara relevanta i slutet av en allt längre yrkeskarriär. För att inte bli kvar när framtidståget lämnar perrongen blir förmågan att lära om allt viktigare, menar Jonas Grafström.

− Har man ett längre arbetsliv där det blir större svängningar så kommer man bli tvungen att lära sig nya saker. Men det kommer också krävas en bredd. Om jag är kvar på en enda arbetsplats kommer jag lära mig företagsspecifik kunskap, men försvinner företaget försvinner också min kunskap. Man behöver därför fler ben att stå på.

”De som driver teknikutvecklingen”

Jonas Grafström tror att enklare rutinjobb kommer fortsätta att automatiseras. Han ser också att exempelvis maskinoperatörer, butiksanställda och banktjänstemän riskerar att förlora sina jobb. Med den snabba utvecklingen av självkörande bilar kan även lastbilschaufförer och taxiförare slås ut samtidigt som en ny infrastruktur kommer att skapa nya arbetstillfällen.

Bland vinnarna i framtiden finns anställda med jobb kopplade till nya logistikkedjor för näthandel, men också i yrken som kräver kreativitet och empati − något som robotar saknar. Och det finns en grupp som inte behöver oroa sig för arbetslöshet, nämligen civilingenjörer.

− Deras tid är nu. De är ju de som driver teknikutvecklingen, förändrar världen i stort och interagerar med tekniken. Och ju mer teknik vi har i samhället desto mer jobb torde det finnas för dem. Men vissa kommer nog att få vara beredda på att ställa om lite av vad de gör.

Automatiseringen av industrin och utvecklingen kring artificiell intelligens påverkar redan idag behovet av arbetskraft, men människan kommer att behöva arbeta sida vid sida med robotar och algoritmer, spår Jonas Grafström.

− Vi kommer kanske ha fabriker med extremt få anställda i det man kallar mörka fabriker. Men det kommer krävas enormt många ingenjörer för att få de här systemen att fungera.

Liksom Chaplins rollfigur känner hopp i slutet ser också Jonas Grafström ljust på framtiden.

− Ja, jag tror att det kommer bli en bättre arbetsmarknad att vara på. Med boken vill jag försöka mota rädsla och väcka hopp om att det blir bättre. Men man måste ha förståelse för den oro som uppkommer när något tekniskt gör att människor inte längre behövs, men det går att framtidssäkra sig och inte vara lika orolig.