Karriär

Gymnasieingenjören kommer tillbaka

Gymnasieingenjören kommer tillbaka. På torsdagen fattade regeringen beslutet och gav Skolverket i uppdrag att utforma det nya programmet. Alla berörda är mycket nöjda

Publicerad

Det nya nationella teknikprogrammet ska vara fyra år, precis som den gamla gymnasieingenjörsutbildningen. Det ska vara möjligt att efter det treåriga tekniska programmet gå vidare till högskolestudier eller plussa på med ett fjärde år, som ger gymnasieingenjörsexamen. Examen ska få en tydlig yrkesinriktning och vara anpassad efter arbetsmarknadens behov.

Gymnasieingenjörsexamen avskaffades 1992. Det innebär att det inte kommer att bli så många gymnasieingenjörer kvar nu när 40-talisterna börjar försvinna från arbetsmarknaden. Det var tänkt att högskoleingenjörsutbildningen skulle vara den totala ersättningen, men så har det inte blivit. Intresset har sjunkit från 8 000 utexaminerade högskoleingenjörer till dagens cirka 2 000 per år.

Den nygamla utbildningen, som utbildningsminister Jan Björklund (FP) presenterade häromdagen, förväntas råda bot på den väntade ingenjörsbristen.

Industrin, som har tryckt på för att få tillbaka gymnasieingenjörerna, är nöjd. Det är regeringens viktigaste förslag till förändring av den nya gymnasieskolan, tycker Teknikföretagen.

– Det är ett bra sätt att få in unga i en gymnasieutbildning som leder till att de får yrkeskompetens. Faller det väl ut får vi ett välkommet tillskott av unga i svensk industri, säger Teknikföretagens ordförande, Scania-vd:n Leif Östling, som assisterade Jan Björklund vid presskonferensen, till föreningens hemsida.

På Sveriges Ingenjörer välkomnar man beslutet.

– Det finns inget som säger att en högre att teknisk nivå i näringslivet, som helt visst kräver fler civil- och högskoleingenjörer, samtidigt helt skulle utradera behovet av tekniker med kortare utbildning. Tvärtom – i ett samhälle som allt mer präglas av teknik fortsätter det behovet att utvecklas, skriver förbundets utredare Olle Dahlberg på Ingenjörsbloggen.

Det är en from förhoppning att gymnasieingenjörsexamen bidrar till att öka intresset för teknikprogrammet. Därmed kommer rekryteringsunderlaget för högskoleingenjörsutbildningarna kunna öka, tror Olle Dahlberg.

– Det kan antas – precis som förhållandet var tidigare – att en andel av dem som läser fjärde året får blodad tand och bestämmer sig för att studera teknik på högskolan.

Lärarförbundet är också nöjt med beslutet om att återinföra gymnasieingenjören, men påpekar att skolan långt tidigare måste väcka teknikintresset.