Guide till krisåtgärder under coronapandemin

Korttidspermittering

Korttidsarbete kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem, men i samband med coronakrisen står staten för en större del av arbetsgivarnas kostnader.

Syftet är att underlätta för företag att behålla viktig kompetens för att kunna återuppta verksamheten när krisen är över.

Korttidsarbete, eller korttidspermittering, innebär att du tillfälligt går ned i lön och arbetstid. Du kan få minskad arbetstid men ändå få ut över 90 procent av månadslönen, enligt följande nivåer:

• Minskar arbetstiden med 20 procent sänks lönen med 4 procent.
• Minskar arbetstiden med 40 procent sänks lönen med 6 procent.
• Minskar arbetstiden med 60 procent sänks lönen med 7,5 procent.

Resten av lönekostnaden fördelas mellan arbetsgivaren och staten.

Gränsen för statligt stöd går vid 44 000 kronor. Arbetsgivaren ansvarar för den överskjutande delen av månadslönen, men den totala inkomstminskningen för dig som anställd följer av lagen om korttidsarbete.

Det innebär att din totala inkomstminskning under perioden blir 4, 6 eller 7,5 procent av hela månadslönen.

Nuvarande bestämmelser gäller från den 16 mars och under resten av 2020. Korttidspermitteringar måste godkännas av Tillväxtverket. Saknas kollektivavtal gäller särskilda regler. Går företaget i konkurs trots krisåtgärderna finns en statlig lönegaranti för anställda.

Varsel om uppsägning

Varsel innebär att en arbetsgivare förvarnar sina anställda om att de kanske kommer att bli uppsagda till följd av arbetsbrist. Företaget har en skyldighet att varsla om minst fem personer riskerar uppsägning.

Ju fler anställda som berörs desto tidigare ska varslet läggas. Minsta period är två månader, men för företag med över 100 anställda ska varsel läggas sex månader innan eventuella uppsägningar träder i kraft.

Själva uppsägningen, som alltid ska lämnas skriftligt, sker efter förhandlingar med facket. Här diskuteras om omplaceringar är möjliga, annars gäller turordningsregler.

Under varslet och uppsägningstiden, där längden avgörs av ditt anställningsavtal, behåller du ditt jobb och din lön. Du har även rätt till viss betald ledighet för att besöka Arbetsförmedlingen eller söka nytt jobb. Finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan det finnas möjlighet till stöd för omställning genom ett trygghetsråd.

Nya regler för a-kassa

Om du blir arbetslös ska du skriva in dig på Arbetsförmedlingen redan första dagen. I normala fall måste du ha arbetat i tolv månader för att kvalificera dig för a-kassa, men som en del av krisåtgärderna sänks gränsen till tre månader.

Kravet att ha arbetat ungefär halvtid under sex månader för att ha rätt till ersättning sänks också. Nu räcker det att du har arbetat minst 60 timmar per kalendermånad under sex månader det senaste året. Även karenstiden på sex dagar slopas.

Ersättningen är 80 procent av lönen men ett tak finns på 33 000 kronor. Det innebär att du som har jobbat heltid maximalt kan få 26 400 per månad om du uppfyller villkoren för inkomstbaserad ersättning. Ersättningen gäller under de första 100 dagarna, därefter sker en avtrappning.

Är du inte medlem i en a-kassa, men uppfyller arbetsvillkoren, kan du få en grundersättning på maximalt 11 200 kronor.

Höjningen av a-kassan är tillfällig och gäller från den 13 april till den 3 januari 2021.

Inkomstförsäkring

Om du är medlem i ett fackförbund finns ofta en inkomstförsäkring som täcker skillnaden mellan nuvarande lön och ersättningen från a-kassan. Här gäller dock fortfarande regeln att du måste ha varit medlem i minst tolv månader för att kunna ta del av försäkringen.

Hur mycket pengar det blir beror även på vilket fackförbund du tillhör. För medlemmar i Sveriges ingenjörer innebär försäkringen 80 procent av lönen upp till 100 000 kronor i 150 dagar.

För medlemmar i Unionen täcker försäkringen 80 procent av lönen upp till 60 000 kronor.

Källor: Regeringen, Sveriges a-kassor, Sveriges Ingenjörer och Unionen.