Funktionshinder - inget hinder på en arbetplats

Det är så här, att jag har en tendens att gå väldigt fort när jag stegar iväg på Stockholms trottoarer.

Så en gång, när hela gänget skulle ut och äta lunch, sa min arbetskamrat: "Jag vill inte gå med Johanna, för hon springer alldeles för fort för mig."

Visst är det enkelt att missa sådant som man själv tar för givet? Att alltid nå lysknappen, till exempel. Eller att det är snorenkelt att hinna ut genom dörren innan larmet går. Att det är problemfritt att hålla telefonluren i ena handen och anteckna med den andra.

De enkla råden finns att läsa på myndigheten Handisams hemsida om hur en arbetsplats kan göras tillgänglig för alla - även funktionshindrade.

Få arbetsgivare anpassar arbetsplatsen till de råden. Faktum är att dörren till arbetsmarknaden ofta är helt stängd för människor med funktionshinder. I den gruppen har cirka hälften sysselsättning, jämfört med drygt 70 procent av icke funktionshindrade människor. Och tendensen är att sysselsättningen minskar bland funktionshindrade.

Men hjälper inte diskrimineringslagen, undrar man? Det är inte tillåtet att välja bort arbetssökande enbart på grund av deras eventuella funktionshinder - om det inte är sakligt motiverat. Ej heller får man säga upp folk på grund av funktionshinder eller sjukdom - om det inte är omöjligt att bereda dem sysselsättning på arbetsplatsen.

Det finns en dom från Arbetsdomstolen som handlar om en civilingenjör som drabbades av multipel skleros, ms. Mannen jobbade som projektledare när han fick sjukdomen. Strax därpå skulle företaget dra ned på folk på grund av ekonomiska svårigheter. Två undantag gjordes i turordningslistan, vilket gjorde att den ms-sjuke mannen sades upp.

Men AD godtog inte skälen. Mannen hade lika bra, eller bättre meriter än kollegerna och domstolen drog slutsatsen att det var hans sjukdom som låg bakom uppsägningen.

Häromåret var en präst inom Svenska kyrkan aktuell för ett jobb som missionär i Brasilien. Prästen var allergisk mot flera olika födoämnen. När det visade sig att effekterna av allergin inte omfattades av sjukförsäkringen hos det bolag som kyrkan brukade anlita, fick arbetsgivaren kalla fötter och antog att allergin skulle hindra mannen i missionerandet.

Men prästen kunde visa läkarintyg på att hans allergi inte alls ledde till speciellt svåra effekter. Det var relativt enkelt att undvika den mat han inte tålde, och det fanns ett annat försäkringsbolag som ställde upp med sjukförsäkring trots allergin.

Svenska kyrkan fick ge sig i AD. Domstolen ansåg att mannen utsatts för diskriminering på grund av funktionshinder.

Visst går det att få rätt. Men sällan driver funktionshindrade barriärerna så långt som till AD. Mer troligt är att de inte ens får chansen, eller att arbetsplatserna är så illa anpassade att de inte kan eller vill jobba där.

Organisationen Bygg klokt har granskat offentliga byggnader. Handikappolitikens mål sattes 2001 att göra det offentliga Sverige tillgängligt för alla senast 2010. Kraven i bygg- och planlagen var att ta bort alla "enkelt avhjälpta hinder".

Hur det har gått enligt Bygg klokt? Svaret är: ett totalt misslyckande.