Framtidens ingenjör – det här behöver du

Ingenjörer som vill lyckas på arbetsmarknaden om sex år behöver bättra på sina språkkunskaper. Det framkommer i undersökningen Den danska ingenjören 2020, framtagen av danska ingenjörsförbundet (IDA).

I undersökningen har intervjuer med 58 företag gjorts. En majoritet tror att arbetsmarknaden blir alltmer global, och att en högre grad av automatisering leder till att vissa arbetsuppgifter försvinner.

Utifrån intervjuerna har IDA tagit fram fyra framtida ingenjörsprofiler. Det handlar om forsknings- och utvecklingsingenjörerna, konsultingenjörerna, produktionsingenjörerna samt ledaringenjörerna. Varje grupp bör ha specifika kompetenser år 2020.

Men samtidigt finns det gemensamma krav, som kommer att förstärkas jämfört med i dag.

Utöver bättre språkkunskaper handlar det bland annat om att man, förutom en teknisk kompetens, ska kunna tänka kommersiellt. Det behövs även en förmåga att kunna samarbeta med andra yrkeskategorier, och hantera kundkontakter. Dessutom leder alltmer komplexa system till att behovet av specialister ökar. Bristen på danska ingenjörer med specialistkunskaper kommer att vara huvudorsaken till att utländska ingenjörer rekryteras, skriver IDA.

Det danska framtidsscenariot gäller också för Sverige, anser svenska experter som Ny Teknik har pratat med.

– Alla de behoven finns i dag men de kommer att förstärkas framöver. Jag ser tre stora utmaningar. För det första handlar det om att öka specialistkunskaperna. För det andra kommer behovet av kontinuerlig vidareutbildning att öka. För det tredje behöver ingenjörer bli bättre på att arbeta i projektteam, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd för STF Ingenjörsutbildning, ett dotterbolag till Sveriges Ingenjörer som vidareutbildar ingenjörer.

När det gäller behovet av ökad specialisering ser Astrid Westfeldt Corneman en motsättning med alltmer slimmade arbetsplatser.

– Det innebär att färre personer ska göra fler saker och vara generalister. Samtidigt kräver allt fler arbetsgivare specialister. Ta Google som sagt att de bara anställer specialister. Så frågan är hur man som ingenjör ska möta detta. Jag tror att man måste våga ta sig tid att specialisera sig.

Hur ska man hinna med det i en stressig karriär?

– Det är därför som det är viktigt att jobba mer i team. Det underlättar.

Hon anser att Sverige har ett tydligt problem på arbetsmarknaden. Visserligen har vi en större kunskapsintensiv sektor än flertalet OECD-länder. Men samtidigt är vi bland de sämsta i matchning. Det vill säga, vi har för få med rätt kompetens kopplat till efterfrågan, vilket får konsekvenser för vår konkurrenskraft.

– Det innebär också att utbildningsvärlden inte hängt med i vad som krävs här och nu i form av ­specialistkunskaper. Det tror jag kan skapa panik framöver, säger hon.

Fredrik Ljungberg, vd på investmentbolaget Apprecia och med bakgrund som vd på Chalmers Innovation, tror att det blir allt viktigare att förstå sig på affärer som ingenjör.

– Man måste veta kundernas behov, och bli en bra försäljare. Man måste gifta teknik med ekonomi, säger han.

Kommer det att behövas specialister?

– Ja. Sedan kan man fråga sig vad ett litet land som Sverige ska välja att specialisera sig på. Det kan bli svårt att satsa på allt.

Fredrik Ljungberg tror också att det finns speciellt gångbara teknikområden att satsa på framöver.

– Om vi pratar områden som framgångsrikt kan skapa affärer så tror jag på mjukvara inom it. I dag är det svårt att hitta investerare i början av ett projekt, men inom just det här området kan det gå bättre. Annars har jag ofta sett idéer som inte kunnat realiseras för att det var för mycket forskning kvar.