Karriär
Framtidens ingenjör är en mångsysslare
Både bredd och spetskompetens, men också en förmåga att samverka med experter inom andra områden. Med snabba teknikskiften och stora samhällsbehov ställs nya krav på vad framtidens ingenjör måste kunna.
Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien fyller 100 år och tillsammans med studenter, näringsliv, lärosäten och myndighetsrepresentanter har IVA ägnat en del av firandet åt att peka ut vad framtidens ingenjörer behöver kunna för att möta samhällsutmaningarna.
− Målbilden för våra diskussioner har varit vad ingenjörer bör kunna år 2030. Det är tillräckligt nära för att kunna göra en prognos, säger Martin Wikström, chef för forsknings- och utbildningspolitik på IVA.
Kanske kan en del av svaret hittas genom en titt i backspegeln. För hundra år sedan var den typiska ingenjören lite av en kreativ tusenkonstnär, med uppgift att både vara problemlösare på sin arbetsplats och hitta lösningar för dåtidens snabba samhällsutveckling.
Efter decennier av specialisering tycks nu den moderna ingenjören vara på väg åt samma håll.
− Utifrån de behov vi har i dag så står mångsidighet i centrum igen, konstaterar Peter Larsson, senior rådgivare på Sveriges ingenjörer och ledamot i IVA.
Behöver bredda kunskaperna om ai
För att vara en framgångsrik ingenjör år 2030 krävs en både djup och bred förståelse av ingenjörsvetenskapen, men det blir också allt viktigare att sätta in kunskaperna i ett sammanhang. Därför behövs även kompetens inom projektledning och förståelse av olika samhällsområden. Detta för att kunna samarbeta med andra experter för att hitta lösningar på exempelvis klimatproblemen eller sjukvårdens utmaningar.
− Det behövs en ökad förmåga att jobba i tvär- och multidisciplinära team för att göra nytta i samhället i framtiden. Men man får inte tumma på att ingenjörer måste ha sin kärnkompetens, exempelvis måste matte och de teknikvetenskapliga kunskaperna finnas, säger Martin Wikström.
Men många ingenjörer kommer också att behöva breda kunskaper inom artificiell intelligens för att kunna integrera ai i processer och produkter.
− Bristen på ingenjörer som kan och förstår ai är tydlig. Det hänger ju ihop med att ai-utvecklingen har gått så fort de senaste åren och kommer att fortsätta göra det, säger Martin Wikström.
En utmaning för lärosätena blir att hålla jämna steg med den snabba utvecklingen.
− Det krävs lärare som verkligen kan ai. Det krävs också investeringar och rekrytering av lärare från andra länder. Och det kommer också nya och utvecklade ingenjörsutbildningar som tar sig an de här utmaningarna och behoven.
”Utmaningen är att vara öppen”
En annan slutsats är behovet av ett livslångt lärande för ingenjörer.
− Det har blivit mer tydligt att det behövs kompetensutveckling under hela yrkeslivet, och genom digitaliseringen kan vidareutbildning kanske göras mer tillgänglig än tidigare, säger Martin Wikström.
För att få en bredd på kunskaperna, och sätta in dem i ett sammanhang, behöver även utbildningarna ha en ökad samverkan med både näringsliv och andra fakulteter.
− Man behöver utgå mer från verkligheten. Vi har haft en lång period där mycket har teoretiserats, vilket är bra. Men då har man inte haft plats för verklighetsförankringen, och det är en av de stora utmaningarna för framtida ingenjörsutbildningar, menar Peter Larsson.
− För ingenjören som individ är utmaningen att vara öppen, se lite mer till bredden och vad ska mitt utvecklingsarbete användas till, fortsätter han.
Men även forskningen måste vara relevant och knytas närmare ingenjörsutbildningarna.
− Vi tycker att forskare ska undervisa mer, det måste finnas en närhet mellan forskning och utbildning, säger Martin Wikström.
