Karriär
Fler studenter avslöjas med att fuska på tekniska lärosäten
Antalet disciplinärenden på svenska universitet och högskolor har ökat kraftigt under pandemin. De tekniska lärosätena följer trenden. ”Vi satsar på digital övervakning.”
Coronapandemin har inte påverkat prestationer och genomströmningen vid svenska lärosäten. Däremot tar allt fler studenter otillåtna genvägar under examinationer. Det konstaterar Universitetskanslerämbetet i en färsk rapport.
En genomgång av disciplinärenden visar att beslut om avstängningar och varningar har ökat dramatiskt. Under det inledande pandemiåret 2020 ökade dessa åtgärder totalt med 61 procent jämfört med året innan. Jämfört med 2018 är ökningen 86 procent.
De tekniska lärosätena följer trenden. På Linköpings universitet, som under flera år sett en ökning av disciplinärenden, anmäldes ungefär 200 studenter från den tekniska fakulteten för misstänkt fusk under förra året. Det kan jämföras med 81 personer under 2019.
– Mycket rör otillåtet samarbete och då blir det minst två studenter som anmäls. Majoriteten av fallen har lett till en åtgärd som avstängning eller varning, konstaterar Camilla Hahn som är föredragande i disciplinnämnden vid Linköpings universitet.
Upptäckte fusk på matematikkurserna
När salstentor snabbt gjordes om till distanstentor märktes en ökning av fusk främst på matematikkurserna. För att stävja beteendet har nu ingenjörsstudenter fått dispens från distansexamination och måste tentera mattekurserna i smittsäkrade salar med mindre grupper.
– Vi gör det här nu för att minska antalet disciplinärenden och underlätta för studenterna att inte lockas till samarbete under skrivtiden, säger Camilla Hahn.
På Blekinge tekniska högskola har antalet ärenden som lett till en disciplinär åtgärd fördubblats mellan 2019 och 2020. Fusket är vanligast bland blivande sjuksköterskor och studenter som pluggar it-relaterade utbildningar.
– Slår man ut det på antalet examinationstillfällen totalt är det ett litet antal studenter som ägnar sig åt den här typen av beteende, men det är bekymmersamt. Skulle det fortsätta uppåt kan det bli ett jätteproblem på sikt eftersom det hotar kvaliteten på både utbildningen och de som sedan kommer ut i arbetslivet, säger Mats Viberg, rektor för Blekinge tekniska högskola.
Han ser pandemin som en bidragande faktor till ökningen, men siffrorna kan även förklaras med att högskolan har blivit bättre på att upptäcka fusk. Exempelvis har kameraövervakningen skärpts vid distanstentor, som dock inte är det största problemet. Det är snarare inlämningsuppgifter som fått exempelvis ingenjörsstudenter på programmeringskurser att plagiera andra studenters arbeten eller planka från nätet.
Ai-verktyg hittar plagiat
Utöver traditionella kontrollverktyg som Urkund använder lärosätet nu programvara för att upptäcka programmeringsplagiat.
– Det här har inte varit helt lätt att upptäcka tidigare, men sådana automatiska kontrollverktyg har blivit mer tillgängliga nu och ai-utvecklingen har även gjort att de blivit bättre.
På Luleå tekniska universitet, där de tekniska programmen står för hälften av utbildningarna, har disciplinåtgärder i form av varningar minskat något. Fler studenter stängdes dock av från undervisningen under förra året.
– Vi ser även en liten fortsatt trend detta år, men vi satsar på mycket digital övervakning vid tentor för att minska möjligheter till fusk, säger Jennie Hägg Wilhelmsson, avdelningschef för område student på LTU.
Alternativa former inte för alla utbildningar
En annan åtgärd som kan bidra till att minska fusket är lärosätets utveckling av alternativa examinationsformer, exempelvis fler muntliga tentor, seminarier och gruppexaminationer i kombination med skriftliga tentauppgifter.
Denna form är svår att genomföra för vissa matematiktunga civilingenjörsutbildningar, men kan lämpa sig för exempelvis industriell ekonomi, teknisk design och arkitektur, menar Jennie Hägg Wilhelmsson.
– Vi genomför redan alternativa examinationer, men skulle vilja skala upp. Det här är inte bara för att minska fusk, det skapar också ett ytterligare lärandetillfälle där kunskapsluckor kan upptäckas och att man även tränar kritiskt tänkande och analys.
På de lärosäten Ny Teknik har talat med riskerar fuskande studenterna avstängning från all undervisning under minst fyra veckor.
– Så det får ju konsekvenser. Det skadar i slutänden individen om man blir påkommen med att fuska, man missar också kunskaper som en examinator bedömt som viktiga. Och har man redan börjat fuska under studierna hur blir det då arbetslivet? Det är en farlig väg att slå in på, säger Jennie Hägg Wilhelmsson.
Fakta om rapporten
Andelen disciplinära påföljder, varning eller avstängning, under 2020 beräknat på antal helårsstudenter vid lärosätet. Motsvarande siffror för 2019 ses inom parentes. I statistiken ingår studenter från samtliga fakulteter.
Linköpings universitet: 1,67 procent av samtliga studenter (0,83 procent)
Antal avstängda studenter: 196 (110)
KTH: 0,37 procent (0,29)
Avstängda studenter: 38 (30)
Chalmers: 0,72 procent (0,23)
Avstängda studenter: 67 (17)
Luleå tekniska universitet: 0,61 procent (0,76)
Avstängda studenter: 34 (23)
Blekinge tekniska högskola: 1,59 procent (0,80)
Avstängda studenter: 33 (19)
Rapporten från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, utgår från beslut i disciplinnämnder.
Sammanlagt fick 2 466 studenter vid lärosäten i Sverige en disciplinär åtgärd under 2020. Det utgör 0,79 procent av antalet helårsstudenter.
Av dessa stängdes 2 034 personer av från undervisningen och 432 fick en varning. Den vanligaste orsaken till disciplinåtgärder är plagiering men otillåtet samarbete ökade också kraftigt.
Fuskande studenter kan stängas av från studier i upp till sex månader.
Källa: UKÄ