Fler kvinnor blir civilingenjörer – men ökningen går långsamt

Föreningen Womengineer har ett högt uppsatt mål: 2030 ska hälften av alla som går ut en ingenjörsutbildning vara kvinnor. Till det målet är det en bra bit kvar, även om andelen kvinnor har ökat.

– När vi började 2008 låg utexaminerade kvinnliga civilingenjörer på 30 procent och förra året var det 33 procent. Det är ju inga fantastiska siffror, men det är elva år kvar och vi vill bidra till att utvecklingen ska ske så fort som möjligt, säger Marie Ideström som var med och grundade Womengineer.

Ny Teknik har gått igenom ett urval av landets tekniska lärosäten för att se hur läget har – eller inte har – förändrats på olika skolor på tio år: Kungliga tekniska högskolan (KTH), Chalmers, Luleå tekniska universitet, Lunds tekniska högskola samt en av landets mindre högskolor som utbildar civilingenjörer – Blekinge tekniska högskola (BTH).

KTH har ökat andelen utexaminerade kvinnor med sex procentenheter under den här tioårsperioden, och är nu uppe i 35 procent. På andra håll sker endast små förändringar.

Vid exempelvis Chalmers har andelen kvinnor ökat från 27 till drygt 30 procent. I Lund har andelen utexaminerade kvinnor klivit upp från 31 till 32 procent. På BTH har det ökat från 0 till 8 procent under tio år, men de 8 procenten motsvarar endast fyra personer. (Läs hela genomgången längre ner i faktarutan.)

– Jag tror inte att man kan vänta sig en linjär utveckling. Det handlar i stället om att förändra attityder och hur man ser på teknikstudier, säger Marie Ideström.

”Vi vill vara en googling bort”

Womengineer vill informera och inspirera tjejer som funderar på att bli ingenjörer, men vänder sig också till redan yrkesverksamma. Via föreningens sajt lyfts kvinnliga förebilder och mångfalden inom olika tekniska yrken fram. Intresset för organisationens plattform har ökat stort.

– Vi har en bred målgrupp, men riktar oss även till tjejer som kanske inte vet om att de är teknikintresserade. Man kanske inte vet vad en ingenjör gör, och då vill vi vara en googling bort för att de ska kunna göra ett väl avvägt beslut, säger Marie Ideström.

Ny Tekniks genomgång visar också att intresset för teknikstudier bland kvinnor har blivit större. På i stort sett alla lärosäten Ny Teknik har med har andelen kvinnor som påbörjar en utbildning till civilingenjör ökat under tioårsperioden.

Ett undantag är Luleå. Bara var femte civilingenjörsstudent var kvinna vid höstterminens start 2017. Det innebär en minskning med nära åtta procentenheter på tio år.

– Det är inte bra, men jag tror att det blir lite missvisande om man tittar översiktligt på statistiken. Det finns utbildningar där man har lyckats bra, exempelvis inom bioteknik, kemiteknik och teknisk design. Sedan finns det skräckexempel som elektroteknik där det är katastrof, säger Emelie Emanuelsson som också är en av grundarna till Womengineer.

Hon lyfter fram att små förändringar på flera utbildningar har inspirerat tjejer. Ett exempel är utbildningen Väg och vatten som har bytt namn till Samhällsbyggnad.

– Många utbildningar heter nu något man kan relatera till som ung person, man förstår vad man blir. Visar man att en ingenjör jobbar med framtid, löser problem och gör världen bättre så tilltalar det kvinnor på ett annat sätt.

Womengineer har fått fram 3 000 prova på-platser

På senare år har Womengineer sett att kvinnliga ingenjörer blivit mer synliga i samhället. Genom mentorskap, stora events och kvinnliga nätverk sprids intresset för teknik.

– En trend nu är att många tjejer som har börjat plugga till ingenjör vill starta nätverk för att inspirera fler. Vi ser också yrkesverksamma som vill göra samma sak. Jag tror att många av dessa initiativ kom i spåren av Metoo-rörelsen. Man vill visa en mångfald, ta plats och visa vad man gör, säger Emelie Emanuelsson.

Även Womengineer har blivit mer utåtriktade i sin verksamhet. För att vara en länk mellan tekniknyfikna tjejer och arbetsplatser, som skriker efter ingenjörer, arrangeras nu årligen IGE-day (Introduce a girl to engineering-day) där skolelever får besöka arbetsplatser under en dag för att se hur en ingenjör jobbar.

Men för att behålla det intresse som uppstår under dagen är det viktigt att skolor och studievägledare tar ett större ansvar, menar Emelie Emanuelsson.

– Vi ser ett stort engagemang från högskolor och företag för IGE-day, men högstadie- och gymnasieskolorna måste bli bättre på att pusha tjejerna att bli civilingenjörer när de är tillbaka i skolan. Man måste jobba aktivt för att få bort bilden att det bara är killar som blir ingenjörer.

I år kan föreningen den 29 mars erbjuda 3 000 IGE-platser på 110 små och stora företag.

– Seriösa teknikföretag inser vikten av mångfald, och då vill man påverka att fler tjejer kommer in. Det här är en satsning som blivit oerhört positivt bemött. Vi märker en attitydförändring och är hoppfulla inför framtiden även om vi har en lång väg att gå, säger Marie Ideström.