Fem viktiga steg mot försoning efter jobbkrisen

Svallvågorna efter Macchiarini-skandalen har skapat en så pass infekterad arbetsmiljö på Karolinska universitetssjukhuset, KS, och Karolinska Institutet, KI, att den riskerar att påverka patientsäkerheten, visar en extern utredning som presenterades tidigare i veckan.

Stefan Dahlberg, socionom och organisationskonsult, har skrivit böcker om ledarskap, krisstöd och krisledning. Enligt honom är ett viktigt första steg att hitta en tredje part som kan medla mellan de som tvistar - i det här fallet de olika avdelningarna på KS och KI.

– I många arbetsplatskonflikter är det två parter som träter med varandra. För att komma igång med försoningsarbetet är det viktigt att hitta en tredje part - möjligtvis en person som finns inom organisationen eller annars någon utifrån - som de båda sidorna känner förtroende för, säger Stefan Dahlberg.

Den medlande parten får sedan i uppdrag att granska förutsättningarna till en försoning - och vilka spelregler som behövs för att bägge konfliktsidor ska kunna närma sig varandra igen.

– Att återskapa tillit för varandra tar betydligt längre tid än att rasera ett förtroende, säger Stefan Dahlberg.

Nästa steg i en försoningsprocess är att inleda samtal där bägge sidor beskriver vad man ser som källan till problemen på arbetsplatsen, samt hur man vill att ett framtida samarbete ska se ut.

– I många fall kan den ena av de två parterna ha större makt eller status på arbetsplatsen. Därför är det centralt att börja med att låta en part beskriva hur de upplever situationen, och sedan ska den andra sidan sammanfatta och återge detta på ett sätt som första parten godkänner. Därigenom ökar man lyssnandet och respekten för varandra. Först efter att båda sidor är överens kan man gå vidare till att låta den andra parten berätta sin syn på konflikten. 

Målet med denna metod är att bägge parter ska kunna öka förståelsen för varandras situation och utgångsläge. Efter några vändor brukar förutsättningar att föra en dialog i stället för en argumentation ha förbättrats.

– I början är det väldigt viktigt att ta små, små steg. För att kunna återuppbygga ett förtroende är det viktigt att låta en sådan här process ta tid, säger Stefan Dahlberg.

Ett vanligt misstag är att konfliktparterna är för ivriga och går för snabbt fram i försoningsprocessen. Om det händer kan det behövas att medlaren ger bägge sidor en slags reality check, vilket framför allt handlar om att förbereda dem för hur man ska hantera ett bakslag om man plötsligt faller tillbaka till gamla roller i konflikten.

– Det gäller att komma överens om en gemensam målbild som är realistisk. Annars är risken stor att någon av parterna känner sig besviken över vad försoningsarbetet kan komma att resultera i.

Under försoningsprocessen - som ofta kan vara lång och smärtsam - är det viktigt att inte glömma att fortsätta motivera varandra.

– Se till att fira de framgångar som ni når tillsammans i det gemensamma arbetet. Det är viktigt för att kunna bygga en stabil grund som den förnyade relationen kan stå på, säger Stefan Dahlberg.

Gilla Ingenjörskarriär på Facebook!