Egen förhandling lyfter lönen

Under de senaste tio åren har ingenjören Therese Kristiansson jobbat på Astra Zeneca, Scania, Findus och Karolinska universitetssjukhuset. Hon har alltid haft individuella lönesamtal med sina chefer och upplever att hon har haft goda möjligheter att påverka sin lön.

– Jag har jobbat på ganska stora företag med bra chefer, så jag har en positiv upplevelse av lönesamtalet. Jag har haft lätt för att argumentera för min sak, säger hon till Ingenjörskarriär.

Enligt en rapport från Saco får den som själv förhandlar om sin lön knappt en procents högre lön jämfört med den som inte gör det. Det innebär drygt 3 500 kronor mer i plånboken årligen vid en månadslön på 37 000. Men för kvinnor är påslaget det dubbla. Här ger det individuella lönesamtalet närmare två procents högre lön, vilket istället ger över 7 000 kronor mer vid samma lön.

En förklaring till skillnaden är att kvinnorna, som generellt har lägre lön än männen, synliggörs i samtalen. Istället för att bedömas utifrån ett ”genomsnittligt kvinnligt beteende” – med bland annat längre föräldraledighet och mer deltidsarbete – bedöms de som individer.

– De individuella lönesamtalen synliggör kvinnans kompetens. Arbetsgivaren blir tvungen att titta på vad just den här kvinnan har gjort, vilket kan bli en aha-upplevelse, säger Lena Granqvist, en av rapportförfattarna.

För Therese Kristianssons del bottnar de framgångsrika lönesamtalen i att hon ofta har förhandlat med kvinnliga, framgångsrika chefer, tror hon.

– Cheferna har hjälpt mig och lyft fram mig när jag själv har kommit med för låga löneanspråk. Om jag inte hade haft dem hade jag inte haft samma självförtroende i en löneförhandling som jag har i dag, säger hon.

Men även faktorer som chefens mandat att sätta lön, liksom lokala förutsättningar, påverkar resultatet visar rapporten.

– Det finns arbetsplatser där samtalen inte funkar alls och andra där det funkar jättebra, säger Lena Granqvist.