De lyckades med karriärbytet – reklamare blev solenergiingenjör

Blev ux-designer vid 43

Efter många år som kläddesigner tröttnade Eva-Maria Johansson på att, trots lång erfarenhet och kunnande, inte känna sig uppskattad i den kärva modebranschen. Det fick henne att för två år sedan hoppa på en YH-utbildning i ux-design.

– Jag hade trots allt en karriär så det var läskigt att känna att jag skulle börja om från noll och att göra det lite senare än de flesta andra. Majoriteten på utbildningen kom direkt från gymnasiet, säger hon.

Utbildningen gick bra och det visade sig att det fanns något fler beröringspunkter mellan ux-design och kläddesign än hon hade trott. När hon i maj i år tog examen som 43-åring hade hon redan skrivit avtal med Knowit i Malmö. En tjänst som startade i augusti där hon arbetar med digitala prototyper.

Knappt tre månader in – känner du dig mer uppskattad på jobbet?

– Ja det får jag verkligen säga, jag har blivit väldigt välkomnad. Det finns en förståelse för att man är ny samtidigt som det finns en respekt för min utbildning och arbetslivserfarenhet.

Minst ett par andra av de ”lite äldre” på utbildningen, bland annat en tidigare frisör och en kriminalvårdare, har också fått jobb som ux-designers.

Under den två år långa studietiden använde Eva-Maria Johansson sina tre sista terminer av studiebidrag (inget lån) från CSN. Hon klarade sig genom att jobba extra, skära ner på kostnader och hade tryggheten i en sambo som heltidsarbetade.

– Det är en process att gå igenom när man ska släppa allt och börja från noll. Men man har mycket mer med sig än man tror, bara att ha med sig arbetslivserfarenhet sedan tidigare är en god egenskap. Jag är supernöjd med mitt byte, säger hon.

Reklamaren som ville ”skruva” med solpaneler

Hon var utbildad journalist och delägare i en reklambyrå. Men vid 39 års ålder, med nästa 20 år i branschen, kände Martina Thalwitzer att hon ville göra något annat. Valet föll på förnybar energi, med en drivkraft att få göra något praktiskt.

– Jag tröttnade på mediebranschen och ville göra något med händerna och som ger ett tydligt slutresultat, säger hon.

Den praktiska utbildning i solenergi som hon önskade sig fanns inte 2015 så det fick göras i två steg: Först utbildning till elektriker på Komvux parallellt med det gamla jobbet. Därefter en tvåårig YH-utbildning till solenergiingenjör som dessutom krävde en tillfällig flytt från Halmstad till Härnösand.

Efter utbildningen fick Martina Thalwitzer jobb direkt och gjorde fyra år som solenergiingenjör på Afry. Därefter fortsatte hon resan mot det praktiska jobbet. Hon lyckades skaffa en kombinerad tjänst där hon arbetade halvtid som solenergiprojektör och gjorde sin lärlingstid för att bli certifierad elektriker resterande tid.

– Det är ett tips, vill man som vuxen slippa behöva leva på en lärlingslön som i det här fallet var på cirka 17 000 kronor i månaden så är det värt att försöka hitta en kombinerad tjänst. Det gör att det går att försörja sig på ett bra sätt även under praktiken, säger hon.

I dag arbetar Martina Thalwitzer på Solkompaniet som elektriker inom solenergi- och lagringslösningar. Det är ett för branschen annorlunda val, att lämna konsult- och projekteringsjobben för att få komma ut i fält.

– Men det är det jag vill, att vara ute på plats och ”skruva”. Nu har jag den typen av jobb som får mig att önska att jag lekt mer med pappas Mekano när jag var liten, säger hon och skrattar.

Att helt byta bransch, och få lära sig ett praktiskt yrke, beskriver hon som både utvecklande och mentalt utmanande.

– När man lämnar en karriär så gör man det kanske just för att man är på topp. Sedan börjar man från noll vilket delvis kan göra att folk behandlar en respektlöst. Det är något man får gå igenom, säger hon och poängterar att hon inte upplevt den sortens bemötande på sin nuvarande arbetsplats.

Allra mest är Martina Thalwitzer tacksam över att ha haft möjlighet att omskola sig och lära sig nya saker mitt i livet. Att omställningsstudiestödet i framtiden kan göra det enklare för andra att göra samma resa ser hon som positivt.

– Jag har nästan svårt att förstå att inte fler tar chansen att lära sig ett nytt yrke och prova på något nytt, säger hon.

Från tandsköterska till vvs-ingenjör

Elin Sassi var ”bara” 27 år när hon bestämde sig för en teknikutbildning. Men hon hade redan hunnit uppleva hur det är att känna sig ”fast” i ett yrke efter att ha arbetat nästan tio år inom handeln.

– Då valde jag först att utbildade mig till tandsköterska men kände snabbt att det inte var rätt för mig och sökte mig vidare nästan direkt, säger hon.

Av en vän fick Elin Sassi höra om en YH-utbildning till vvs- och energiingenjör i Luleå som gick att läsa på distans.

– Jag tyckte det verkade spännande och fick höra att företag skriker efter folk med den kompetensen, säger hon och fortsätter:

– Många andra på utbildningen var rörmokare sedan tidigare och jag hade själv ingen erfarenhet alls av det. Det var svårt emellanåt men också spännande att ge sig på något helt nytt, att få börja som ett blankt papper var en positiv sak för mig.

Elin Sassi fick jobb på en av sina praktikplatser redan innan utbildningen var slut. Nu arbetar hon med att projektera vvs-installationer, det vill säga ventilation, värme och vatten, i byggnader.

Har du tagit kliv vad gäller lönen också?

– Det är stor skillnad. Det är inte helt avgörande men det känns ju kul att kunna gå upp i lön när man gått en utbildning, säger hon.