Brobyggaren avslöjar sin personliga favorit

– När jag åker bil med familjen på semestern är det fantastiskt roligt att besöka broar som jag har konstruerat, säger han.

Nu har dubbelspårutbyggnaden av Roslagsbanan på sträckan Tibble-Visinge i Täby öppnat för trafik. Sweco utförde projekteringen av bygghandlingarna – och Andreas Fridholm var teknikansvarig för broar, stödmurar och bullerskärmar, samt projekteringsstöd till entreprenören. Att arbeta ute på arbetsplatsen är dock lite ovanligt för civilingenjören.

– Som konstruktör sitter man oftast på kontoret och utför system- och hållfasthetsberäkningar för broar, men det är också väldigt roligt att vara ute i verkligheten och se broarna i praktiken, säger Andreas Fridholm.

Han började läsa till byggingenjör på Mälardalens högskola i Västerås och fortsatte sedan att plugga till civilingenjör vid Luleå tekniska universitet.

– Att det blev väg/vatten, konstruktionsinriktning, beror på att jag tycker om att konstruera konkreta saker av stål och betong – istället för kretskort till en dator eller kugghjul till en maskin, säger han.

En inspirerande lärare vid LTU väckte intresset för brokonstruktion och Andreas har aldrig ångrat valet. Karriären började som brokonstruktör på Skanska Teknik i Stockholm. Där fick han vara med och konstruera spännarmerade järnvägsbroar på Botniabanan, strax norr om Örnsköldsvik.

– Att komma direkt från skolan och få vara med och konstruera avancerade järnvägsbroar blev en riktigt rivstart. Jag lärde mig jättemycket under kort tid och fick uppleva ett nära och bra samarbete med entreprenadsidan på Skanska, säger han.

Det har blivit många stora samverkansbroar, men generösa spännvidder är inte det viktiga. Andreas tycker att en liten gång- och cykelbro över ett vattendrag kan vara nog så utmanade. Bland favorituppdragen finns en liten järnvägsbro över Svartbäcken på Malmbanan utanför Boden, där man ville öka största tillåtna axellast (STAX) på vagnarna.

– Vi hade bara ett fåtal veckor på oss för att hitta en lösning och förstärka bron. Trafiken på malmbanan fick inte stängas av, för det skulle innebära stora ekonomiska förluster. Efter att ha bollat idéer i samverkan med beställare och entreprenör projekterade vi en förstärkningslösning.

Stålrörspålar borrades på ömse sidor om bron under pågående trafik. Två svetsade stålbalkar placerades under bron. De fungerar idag som ok och för ner tåglasten till stålrörspålarna. Det var ett otroligt stressigt projekt, men också jätteroligt och minnesvärt som jag gärna tänker tillbaka på, säger han.

Andreas har också konstruerat broar genom natursköna landskap. Ett exempel är sträckan Lugnet-Skee på E6:an söder om Strömstad, som byggdes 2008. Civilingenjören berättar att han sällan tar notis om omgivningen runt bron under konstruktionsarbetet.

– Det är nog väldigt sekundärt tills efteråt. Det är först när man åker över bron som man öppnar upp ögonen för landskapet. När man arbetar i projektet så är man mer i nuet. Man lyfter inte blicken utan fokuserar bara på stålbalkar och betongfarbanor, säger Andreas Fridholm.