Akut behov av kompetensutveckling för ingenjörer: ”Har accelererat”

Digitalisering, elektrifiering, automatisering, krav på cybersäkerhet och mer fokus på hållbarhet.

Den snabba och komplexa tekniska utvecklingen driver fram ett stort behov av ingenjörer med både bredd och spetskompetens. Inte minst ökar efterfrågan på mjukvaruingenjörer, dataanalytiker och it-specialister. 

För att inte tappa fart i omställningen har behoven av kompetensutveckling av redan yrkesverksamma blivit alltmer akut.

– Vi ser att det här behovet har accelererat väldigt tydligt under de senaste tre åren. Den största delen av arbetskraften är ju redan på plats i företagen och har jättemycket kunskaper, men vartefter företagen ställer om mot nya verksamhetsområden så behövs personal med den kompetensen, säger Frida Andersson som är ansvarig för kompetensfrågor på branschorganisationen Teknikföretagen.

Rapport: 40 000 ingenjörer i fordonsindustrin behöver kompetensutveckling

I en undersökning bland Teknikföretagens medlemmar uppgav hälften att bristen på rätt kompetens medfört att de inte har kunnat utveckla produkter och tjänster som planerat. Enligt en rapport från branschorganisationen är kompetensbristen mycket påtaglig inom fordonsindustrin där uppemot 40 000 befintliga ingenjörer bedöms behöva någon form av kunskapshöjande insats under kommande fem år.

Frida Andersson bedömer att många olika insatser krävs för att möta teknikbranschens skriande behov –  exempelvis ett anpassat och flexibelt utbildningssystem, men också internutbildningar, fler industridoktorander och ökat kunskapsutbyte mellan företag.  

– Men den största utmaningen är att se till att de här personerna kan avsätta tid, och hur man organiserar detta för att inte stå inför stora produktionsbortfall.

Coronapandemin tycks ha medfört en liten skjuts för kunskapsutvecklingen.

– Framför allt har företagen börjat fundera mycket om hur de kan använda stopp i produktionen, som ju kan ske även om det inte är en pandemi, som tillfällen att utbilda sig. Man har också inventerat den kompetens som finns och vilka insatser som behövs för medarbetare, så det är ett kliv framåt.

Ett industriföretag som jobbar aktivt med kompetensutveckling är Volvo Construction Equipment i småländska Braås, där dumprar och hjullastare utvecklas. På avdelningen Virtual Product Development som bland annat utvecklar processer för digitala tvillingar anställs enbart civilingenjörer och att nyrekrytera täcker inte kompetensbehoven.

– Vi är en kunskapsintensiv avdelning och kompetensutveckling krävs med de utmaningar vi  ställsinför idag och i ännu större utsträckning i framtiden. Vi behöver därför utveckla den personal vi har på plats, säger avdelningens chef Per-Olof Danielsson.

Det sker bland annat genom kontinuerliga internutbildningar.

– Ingenjörerna måste vara beredda att vidareutbilda sig, och våra anställda är väldigt framåt och vet om det här. De sporrar och hjälper varandra. Det mesta av utbildningen görs på jobbet genom samarbete kring olika uppgifter, säger Per-Olof Danielsson..

”Kan inte lösa alla problem själva”

På avdelningen har även två anställda fått möjlighet att bli industridoktorander. En av dem är maskiningenjören Manoranjan Kumar som tidigare var anställd i företagets fabrik i hemlandet Indien, men numera jobbar på utvecklingscentret i Braås. 

Hans yrkeskarriär har gått från beräkningar av maskinkomponenter till alltmer specialisering inom dataanalys för utveckling och simulering av maskinerna. För att komma förbi det tekniska gap som företaget upplevde kring utvecklingen av digitala tvillingar, och för att kunna bidra till bättre lösningar för kunderna, går han nu en forskarutbildning på Linnéuniversitetet i Växjö.

– Vi kan inte lösa alla problem själva utan det är viktigt att ta hjälp från universitetet, som är bra på datavisualisering och mjukvarusupport, för att hitta det som är bäst för vårt team.

Utöver företagets utvecklingsbehov har Manoranjan Kumar också en personlig drivkraft att vidareutbilda sig – även om han från början inte hade föreställt sig att yrkeslivet skulle gå i nuvarande riktning.

– Basen i det jag gör nu är likadan som efter min examen, men så bygger vi på med ny kunskap. Och det är något jag verkligen uppskattar. Studierna har fått mig att förstå, och kunna förutse, kundernas problem på ett djupare plan. Det underlättar också implementering av forskningen snabbare.