12 300 chefer: Så höjde vi vår lön

I fjol lämnade 29 procent av landets kvinnliga ingenjörer med chefstjänster sina jobb för ledande befattningar på andra arbetsplatser.

Samma siffra för manliga ingenjörschefer var 25 procent.

Det visar chefslönestatistik för 2014 som fackförbundet Sveriges Ingenjörer nu redovisar. Statistiken är baserad på enkätsvar från 12 300 chefsmedlemmar.

Var tredje kvinnlig chef bytte alltså jobb i fjol, mot var fjärde bland männen.

Är det en trend som håller i sig?

- Ja, det är det. Om vi tittar fem år tillbaka och kanske än länge tillbaka så ser det ut så här. Kvinnliga chefer byter jobb oftare än männen, säger Natasha Kavalic, ansvarig för chefsservice på Sveriges Ingenjörer.

Vad beror den på?

- Det kan man spekulera i, men vi tycker att det är mycket positivt och bra att även kvinnor tar för sig och vill vidare i karriären, säger hon.

Också manliga chefer är mycket aktiva när det gäller att hitta nya positioner.

- Även de har en hög rörlighet. Ingenjörschefer är attraktiva. I och med det har de också möjlighet att ställa krav på arbetsgivare och arbetsinnehåll, konstaterar Natasha Kavalic.

- Här har arbetsgivarna en viktig roll, och det är viktigt att de är lyhörda, hävdar hon.

En tydlig fördel med att byta jobb är att det renderar högre lön.

I genomsnitt fick de ingenjörer som lämnade sina chefsjobb och tog andra chefsanställningar 7 procent mer i löneökning - än de som stannade på sina arbetsplatser.

Detta är också en stark orsak till att kvinnliga chefer gör många karriärbyten. De har i genomsnitt lägre löner än sina manliga kolleger, enligt Kavalic.

- Så här vill vi ju inte att det ska vara utan det ska vara jämställt på arbetsplatserna, säger hon. Men glädjande nog är skillnaderna i lön mellan könen mindre för de som nyss påbörjat sin chefskarriär.

Finns det också andra skäl?

- Jag tror att det finns en ökad benägenhet bland kvinnorna att vilja ta sig vidare. Särskilt yngre kvinnliga ingenjörschefer är mer medvetna om sitt värde på arbetsmarknaden och framför också detta när de söker nya jobb, säger hon.

Sveriges Ingenjörer har cirka 20 000 chefsmedlemmar. Av dem är runt 23 procent kvinnor och 77 procent män.

Statistiken visar dessutom att de högsta chefslönerna fortfarande delas ut inom den privata sektorn, sedan kommer den statliga och sist den kommunala sektorn.

Ungefär hälften av ingenjörscheferna anser att de inte fullt ut kompenseras för nedlagt arbete.

- Många vill ha tid till att göra sitt jobb. Den administrativa bördan har ökat på senare år och fler känner sig stressade. Inte minst eftersom många stödfunktioner har försvunnit när verksamheter slimmats. 

- Vi vet att många ingenjörer trivs i chefsrollen, men samtidigt känner de sig stressade, säger Natasha Kavalic.

Gilla Ingenjörskarriär på Facebook