Här är 33-listan 2024 – Sveriges hetaste startups.

Vilka krav måste 33-bolagen uppfylla? 

• Företaget är baserat på en egenutvecklad innovation. 
• Företaget är max sju år. 
• Företaget är ej noterat på någon handelsplats. 
• Ett företag får vara med på listan max tre gånger

Listan görs av Ny Tekniks redaktion. I årets jury ingår Bill Burrau, Johan Kristensson, Charlotta von Schultz och Anders Thoresson.

FÖRSTA ÅRET PÅ LISTAN

ANDRA ÅRET PÅ LISTAN

TREDJE ÅRET PÅ LISTAN: GULDBOLAG

Första året på listan

Cellfion: De slopar PFAS i vätgasteknik

Arbetet med att begränsa användningen av ”evighetskemikalien” PFAS har fått allt större fokus inom EU de senaste åren. PFAS används bland annat för att tillverka membranen som används i i bränsleceller och elektrolysörer – nyckelkomponenter för vätgasteknik. 

Cellfion har utvecklat en teknik för att tillverka PFAS-fria membran baserade på cellulosa. Bolaget bygger på mångårig forskning från bland annat KTH och Linköpings universitet. Membranen kan användas för vätgasteknik, flödesbatterier och vattenrening. 

En pilotlina med kapacitet att producera ingångsmaterial i industriell skala och volym byggs just nu i Stockholm. Den beräknas stå klar 2026. 

Celluxtreme: Supertråd har fångat industrin

Att nanocellulosa har exceptionell styrka är väl känt. Men en grupp KTH-forskare var först med att lyckas foga samman de supertunna fibrillerna till långa biobaserade trådar, som är starkare och åtta gånger styvare än spindeltråd.

Forskningsgenombrottet ligger till grund för Celluxtreme som använder trådarna som armering i kompositer. Sådana biokompositer är lättare och mer hållbara jämfört med fossilbaserade glas- och kolfiberkompositer. Och det finns fler fördelar.

– Nanocellulosans unika egenskaper ger helt nya möjligheter att kombinera styrka med andra funktioner, säger vd Anna Wiberg.

Företaget samarbetar bland annat med Saab och Elitkomposit.

Läs mer: Startupens nya supertråd lockar svenska försvarsindustrin

Embedl: Optimerar ai-modeller med ”hjärnkirurgi” 

Ai-modeller konsumerar mycket energi – och behovet lär inte minska. Därmed finns det ett behov av att göra dem energisnålare och effektivare. 

Göteborgsbaserade Embedl har utvecklat ett verktyg för att optimera ai-modeller, baserat på Chalmersforskning. Enligt egen utsago blir modellerna i snitt tre till fyra gånger snabbare och energibehovet minskar med 20–95 procent. Bolaget nyttjar det faktum att modellerna, precis som hjärnan, i viss mån är plastiska och går att utföra ”precisions-kirurgi” på, och ändå klara av uppgiften.

Zenseact, Volvo Cars dotterbolag för självkörande teknik, är en tidig kund, liksom ögonspårningsbolaget Tobii. En av de senaste licenskunderna är amerikanska Kodiak Robotics, som fokuserar på teknik för självkörande lastbilar.

Enairon: Kompressor sänker industrins elbehov

Cirka 10 procent av den el som europeisk industri använder går åt till att producera tryckluft – vanligen med hjälp av skruvkompressorer. 

Enairon har utvecklat en helt ny typ av kompressor, kallad gravitationskompressor, som bygger på principen för arkimedesskruven. Vatten i roterande spiraler används för att komprimera luften. Enligt bolaget kan elbehovet minska med mellan 30 och 50 procent jämfört med en konventionell skruvkompressor. 

Pappersbruket Hylte Paper har testat Enairons kompressor med gott resultat. Snart ska den även installeras hos metallpulvertillverkaren Höganäs. 

Läs mer: Uppstickare utmanar: ”Världens mest effektiva kompressor”

Enerpoly: Batteristartup bygger megafabrik 

Vanliga billiga zinkjonbatterier som brukar komma i storlekarna AA och AAA tål inte återuppladdning, eftersom katoden av manganoxid bryts ner.

Enerpoly har genom forskning utvecklat och patenterat ett sätt att göra batteritypen återuppladdningsbar, bland annat genom att använda andra typer av salter i elektrolyten och att sänka pH-värdet. Därmed är grunden lagd för ett billigt, brandsäkert och återvinningsbart batteri som passar för storskalig energilagring. 

Nu bygger bolaget en fabrik i Rosersberg norr om Stockholm som år 2026 ska producera minst 100 MWh batterier per år, med en fullt ut europeisk värdekedja. 

Läs mer: De laddar oladdbara batterier – bygger megafabrik i Stockholm

Eneryield: De förutser elavbrott

Skadad kabelisolering, överhettad transformator eller träd som skaver på en ledning? Eneryield förutspår allvarliga fel i elnätet innan de orsakar strömavbrott.

Någon extra hårdvara behövs inte. Den ai-baserade programvaran analyserar spännings- och strömkurvor från befintlig mätutrustning och låter användaren få veta vad algoritmerna har reagerat på.

Den patentsökta predikteringsmetoden bygger på forskning vid Chalmers. 

Företaget har en första kommersiell installation hos ett elnätsbolag i New York. Sedan i våras har Eneryield draghjälp av ABB, som gick in som investerare och partner. De första försäljningarna inom ramen för samarbetet är i hamn, flera på gång. 

Läs mer: Svensk startup – kan förutse elavbrott stöttas av ABB

Epinovatech: Superkretsar hittar till Volkswagen 

Halvledarmaterialet galliumnitrid kan användas för att tillverka extremt energieffektiva kretsar, något som elbilstillverkarna skriker efter.

Dessvärre bildas mängder av defekter när galliumnitrid beläggs på kiselskivor. Epinovatech löser problemet med en patenterad tillverkningsmetod där pelare i nanoskala placeras mellan kislet och galliumnitriden. 

Det närmast defektfria materialet lockar såväl riskkapitalister som fordonsjättar. Företaget har tagit in runt 200 miljoner kronor och samarbetar med Volkswagen.

Hittills tillverkar Epinovatech prototypskivor och -chip på fyratums-skivor med industriell utrustning. Nästa steg är att gå upp till skivor om åtta tum.

Läs mer: Svenska nano-pelare lockar Volkswagen: ”Ett kvitto”

Flox: Drönare vallar vilda djur

Vilda djur kan störa allt från flyg- och tågtrafik, skogsbruk och odlingar till semesterfirare på badstränder. I stället för skyddsjakt applicerar Flox, en spinoff från KTH, vallning via ai-system.

Tekniken artbestämmer först djuren som rör sig i ett särskilt område. Sedan vallas de med artspecifika metoder, som särskilda ljud, för att de inte ska orsaka skada, eller själva skadas.

Tekniken kan installeras på drönare eller vara stationär.

Företaget samarbetar med svenska och internationella flygplatser och håller djur borta från en Boliden-gruva, samt vägar med Trafikverket. 

Under hösten och vintern ska tåg utrustas med tekniken för att förebygga viltkollisioner genom ett samarbete med transportföretaget Alstom.

Läs mer:  KTH-avknoppning skrämmer bort fåglar från flygplatsen

Life Finder Systems International: Enhet vakar över anställda 

Life Finder Systems International vill rädda liv på farliga arbetsplatser och därmed minska både materiella förluster och miljöpåverkan. 

Företagets lösning detekterar onormala situationer för till exempel besättningen på fraktfartyg och kan då larma både om att något hänt – men också var personen befinner sig. 

– Vid bränder till sjöss är kaptenens första prioritet att rädda liv. Det innebär att släcksystem, som ofta använder koldioxid, inte kan startas innan man vet var alla i besättningen befinner sig. Tar det för lång tid kan branden hinna sprida sig utom kontroll, säger vd Anders Schening. 

Första kund är amerikanska rederiet ARC, en del av Wallenius Wilhelmsen. 

Nordic Forestry Automation: Stöttar föraren i skogsmaskinen

Med en teknisk lösning som hämtat inspiration från fordonsindustrin utvecklar Nordic Forestry Automation nästa generation förarstöd för skogsmaskiner. 

Genom analys av data från sensorer byggs en modell av skogen runt skördaren i realtid. Baserat på den får föraren bland annat hjälp att fatta beslut om vilka träd som ska gallras ut. 

– Det innebär en kognitiv avlastning och gör det samtidigt möjligt att kvalitetssäkra gallringen. Dessutom får man nya möjligheter att optimera mot exempelvis kolinlagring eller biologisk mångfald, säger Lars Svensson, grundare och vd. 

Den huvudsakliga affärsmodellen är en eftermarknadsprodukt som kan monteras på vilken maskin som helst, men man tittar också på samarbeten med maskintillverkare. 

Novatron Fusion Group: Vill lösa energifrågan med fusion

Novatron Fusion Group har stora förhoppningar. Bolaget som på KTH har byggt upp ett första plasmaexperiment hoppas i slutändan utvinna energi genom fusion.

Fusionsenergi har kanske aldrig varit så hett som i dag. Nationer, internationella organisationer och startups runt om i hela världen försöker göra det möjligt att utvinna energi från sammansmältningen av lättare atomkärnor till tyngre.

Om det blir Novatron med sin reaktordesign för ett konkavt magnetfält och symmetrisk inneslutning som löser världens energibehov återstår att se. Men med 150 miljoner i riskkapital, samarbete med den brittiska atomkraftsmyndigheten UKAEA och backning av stora industri- och myndighetsaktörer så är Novatron Fusion Group heta här och nu.

Läs mer: ”Kommer att fungera” – här byggs svenska fusionsreaktorn

Scalinq: Snabb tillväxt med kvantkomponenter 

Kvantdatorbolaget Scalinq har på två år nått en omsättning på nästan 20 miljoner kronor. 

– För att på bred front ta kvantdatorer från labb till kommersiella tillämpningar behövs en hel del ingenjörsmässiga lösningar vid sidan av kvantprocessorerna, säger Zaid Saeed, vd och medgrundare. 

Scalinqs kryogenkompatibla komponenter används för att med så lite brus som möjligt leverera, filtrera och avläsa de mikrovågspulser som skickas till och från kvantprocessorn. Det går att likna med moderkort i vanliga datorer, och ska maximera beräkningsnoggrannheten. 

Bolaget kommer ur forskning inom kvantteknologi vid Chalmers. De har hittills lanserat tre produkter som heter Linqer, Cliq och Briq.

Läs mer: Hittade nisch: Nördarna i oss sa att kvantfysik var rätt väg

Sics AI: Börjar med plockrobot – siktar mot AGI

Med ett egenutvecklat ai-system som ska kunna styra alla sorters robotar vill Sics AI ta världen med storm. I ett första steg har mjukvaran installerats i en plockrobot som står hos Nowaste i Helsingborg.

Roboten, från tidigare 33-bolaget Cognibotics, är utrustad med Robot Brain One från Sics AI. Roboten har i tester klarat 2 000 plock i timmen, men det kräver en särskild kringliggande infrastruktur.

Bakom Sics AI finns forskare och entreprenörer och slutmålet är att nå artificiell generell intelligens, AGI.

– För att skapa den typen av intelligens måste vi ha interaktion med den verkliga världen. Därför har vi valt att jobba mot automatik och robotar, säger Karim Nouira, vd på Sics AI. 

Terasi: Komponenter vässar framtidens mobilnät 

Passiva komponenter som klarar frekvenser i gigahertz- och terahertz-området behövs för telekom-, radar- och rymdtillämpningar. I vanliga fall tillverkas komponenterna mekaniskt, genom att fräsa i metall med mycket hög noggrannhet.

Terasi använder i stället mikromekaniska tillverkningsprocesser. Strukturerna etsas då fram på liknande sätt som i halvledarfabriker. Resultatet blir komponenter och subsystem med upp till hundra gånger bättre prestanda, lägre vikt och betydligt lägre kostnad. 

Företaget har i år lanserat och börjat sälja sina första produkter och har flera utvecklingskontrakt för 5g/6g-moduler. Exempel på kunder är europeiska rymdorganisationen ESA och stora halvledartillverkare.

Läs mer: Giganternas löften om 6g kan uppfyllas med svensk utmanare

Videm: Snabbare och billigare diagnoser av infektioner

Videms analysmetod snabbar upp svarstiden för infektionsprov. Den bygger på mångårig forskning och till skillnad från PCR-tester kräver den inte samma kontrollerade förändringar av temperatur under analysprocessen. 

Maskinerna som analyserar proverna blir därmed enklare, och billigare. 

– Våra instrument kostar ungefär 5000 kronor, och testkassetterna för tio olika sjukdomar per prov kostar under 200 kronor, säger vd Maria Barklund.

Först ut är tester för luftvägsinfektioner och sexuellt överförbara infektioner. Målet är att analysmetoden ska ge snabbare och bättre diagnostisering i primärvården först, men sedan nå den stora grupp människor i världen som i dag saknar tillgång till diagnosverktyg.

Läs mer: Så hittar Videm virus och bakterier snabbt och precist

Xertified: Modul ger digital säkerhet – i pryl för pryl 

Det vanligaste sättet att hantera digital säkerhet är att försöka skydda sin verksamhet från intrång, lite som forna tiders borgar.

I dag finns dessvärre få, om några, helt säkra nät och Xertifieds lösning flyttar i stället försvaret hela vägen in till de enheter som ska skyddas. Det sker antingen med hjälp av en fysisk hårdvaruenhet, byggd i Sverige, eller via olika mjukvaror som placeras på kundens tillgängliga plattformar.

Xertifieds lösning som i huvudsak bygger på öppna standarder kring kommunikation, kryptering och accesskontroll ser därefter till att bara behöriga personer får tillgång. 

– På det sättet säkras varje uppkopplad enhet för sig och vad som helst kan då användas på vilket nät som helst, oavsett hur säkert det nätet kan antas vara, säger Martin Eriksson, vd och en av grundarna. 

På kundsidan finns bland annat samhällskritiska system, industriaktörer och medicinteknikbolag. 

Andra året på listan

Amferia: Milstolpe väntar för sårvårdstekniken 

I våra immunförsvar är peptider ett effektivt vapen mot infektioner. Amferia fäster de känsliga peptiderna på en skyddande hydrogel, en metod som bygger på mångårig forskning på Chalmers. 

Materialet kan användas i plåster, sprejer och medicintekniska produkter som katetrar. Bakterier som nuddar gelytan klibbar fast och dör mycket snabbt – även bakterier som är resistenta mot antibiotika. 

Företagets första produkt är ett sårförband för djur, som säljs till veterinärer i nio europeiska länder, i åtta av dem via sårvårdsjätten Orkla Wound Care. 

Nästa steg är produkter för människor. Nästa år startar en andra klinisk studie i Europa. I USA räknar företaget med FDA-godkännande första halvan av 2025. 

Läs mer: Här är sprejen som tar kål på bakterier – även resistenta

Avassa: H&M kliver in i edge-bolag 

Avassas plattform gör det möjligt att flytta mjukvara och infrastruktur från molnet till nätverkets kanter, exempelvis till butiksmiljöer, fordon eller fabriker. Därmed kan ett företag köra affärskritiska system nära datakällor, utan behov av stabil uppkoppling till molnet. Det kortar svarstiderna och minskar risken för störningar. 

H&M är sedan tidigare en kund till Avassa. Nyligen klev klädjätten även in som strategisk investerare i bolaget, genom en finansieringsrunda om totalt 30 miljoner kronor. Hur stor del som H&M stod för är dock ej offentliggjort. 

Grundarteamet har tidigare grundat de svenska miljardbolagen Bluetail (köptes år 2000 upp av Alteon Network för 1,2 miljarder kronor) och Tail-F (förvärvades av Cisco för 1,4 miljarder 2014). 

Blue Ocean Closures: Gröna locken lockar dryckesjättar  

Varje plastkork må vara liten. Men tillsammans orsakar världens alla fossilbaserade korkar stora koldioxidutsläpp. Många hamnar i naturen och bidrar till spridningen av mikroplaster.

Ett betydligt grönare alternativ kommer från Blue Ocean Closures, som tillverkar helt biobaserade skruvkorkar, lock och andra förslutningar av cellulosafibrer. 

Företaget samarbetar med en rad namnkunniga aktörer som använder enorma mängder korkar. Många av dem är hemliga, men bland de offentliga finns Absolut Company, Arla och Coca-Cola.

Första kunden som tar emot kommersiella volymer är hälsokostkedjan Great Earth, som räknar med att minska sin plastanvändning med 2,6 ton per år. 

Läs mer: Startup siktar på jättemarknad: ”Vi har passerat gränsen”

Cemvision: Gråa klimatboven blir grönare

Cement spelar en nyckelroll som bindemedel i betong, men är dessvärre en stor klimatbov. Cemvision vill lösa dilemmat med nya cementrecept där råvarorna återvinns ur industriavfall och ugnarna drivs med grön el. På så vis kapas klimatavtrycket med 95 procent jämfört med traditionell cement, enligt företaget. 

Det senaste året har Cemvision startat demoproduktion och tecknat sina första kommersiella avtal. Bland kunderna finns LKAB, Vattenfall och Peab. 

Förutom att företaget har lockat till sig runt 160 miljoner kronor så har Bill Gates klimatfond Breakthrough Energy Fellows finansierat all forskning, utveckling, pilot- och demoförsök de två senaste åren. 

Läs mer: Cementuppstickare tar in 110 miljoner kronor – ska stärka ”momentum”

Flasheye: Flera genombrott för lidarbolaget 

Flasheye har utvecklat ett verktyg som gör det enkelt att sätta upp övervakning med 3d-sensorer (lidar). Sedan bolaget tog sig in på 33-listan i fjol har flera viktiga steg tagits. 

De har fått en genombrottsorder till Granitor Systems för att leverera tekniken till en av världens största gruvor. Flasheys mjukvara ska även installeras i sensorer från en av världens största lidartillverkare, i en global satsning på trafik, säkerhet och hälso- och sjukvård. Avgörande för affären var att Flasheye hade lösningen med lägst behov av beräkningskraft och energi.

Dessutom har Flasheye tagit hem en första beställning inom skydd av kritisk infrastruktur – ett område som ställer stora krav på leverantörer. 

Läs mer: Billigare lidar gav en idé – nu expanderar startupen till nya branscher

Helios Innovations: De renar vatten från evighetskemikalien

Helios Innovations tar hand om flytande processavfall från industriverksamhet med hjälp av indunstning. Avfallet sprids ut över stora ytor med cellulosablock och värms sedan av spillvärme.

Det avdunstade vattnet kan släppas ut medan det koncentrerade avfallet bränns upp. Under 2024 har bolaget tagit emot sin första kommersiella order för vatten förorenat med evighetskemikalierna PFAS.

Helios har även ingått avtal med Presto Group för hantering av kasserade skumbrandsläckare som innehåller PFAS och slutit ett nytt femårskontrakt med Stena Recycling.

Det senaste året har bolaget även utökat arbetsstyrkan och skaffat nya lokaler med eget labb. 

Läs mer: Nu tar Helios Innovations upp kampen mot evighetskemikalien

Ligna Energy: Trycker superkondensatorer av biospill 

Elförsörjningen är en utmaning för uppkopplade och trådlösa småprylar, en marknad som växer mycket snabbt. Ligna Energy erbjuder ett säkrare och mer hållbart alternativ än de batterier som ofta används i dag: Tunna superkondensatorer baserade på restprodukter från naturen. Namnet Ligna anspelar på lignin från massatillverkning, men företaget använder i dagsläget främst kokosnötskal. 

Företagets har lanserat sina två första produkter och har utvecklingsprojekt med flera kunder. Pricer och Displaydata vill exempelvis använda de tunna superkondensatorerna i elektroniska hyllkantsetiketter. Flera icke-namngivna aktörer utvärderar tekniken för aktiva smarta kort, där exempelvis fingeravtryckssensorer kräver strömförsörjning.

Läs mer: Svenska superkondensatorn nu ”nästan fyra gånger bättre”

Papershell: Superpapper ersätter plast och aluminium

Under högt tryckt formpressar Papershell kraftpapper varvat med cellulosaderivat, en restprodukt från mat- och papperstillverkning. Resultatet blir ett fossilfritt biomaterial som kan ersätta exempelvis glasfiber, plast och aluminium. 

Tillverkningen sker i företagets helautomatiserade fabrik i Tibro, och den första produkten i större serieproduktion är italienska Arpers relansering av den klassiska skalstolen Catifa 53.

Papershell har en rad kundprojekt med aktörer i olika branscher, däribland Polestar. Alla är inte offentliga, men exempelvis Pricer har presenterat ett samarbete med målet att bli först ut med helt biobaserade komponenter i elektroniska hyllkantsetiketter. 

Läs mer: Svenskt ”superpapper” ersätter plast – lockar fordonsbolag

Remotive Labs: Volvo Cars ökar sin investering

Remotive Labs har skapat en molnbaserad utvecklingsplattform för fordonstillverkare. Den hjälper till att höja farten vid utveckling och validering av ny mjukvara i den för branschen viktiga omställningen till mjukvarudefinierade fordon.

Bolaget tar sig in på listan för andra året. Försäljningen har börjat ta fart – sedan i fjol har de årligt återkommande licensintäkterna ökat från fyra till över nio miljoner kronor.

I början av sommaren säkrade Remotive Labs en investering om cirka 10 miljoner kronor, där kunden och tidigare investeraren Volvo Cars Tech Fund deltog. Sedan tidigare har bolaget även en större amerikansk fordonstillverkare på kundlistan.

Läs mer: Knoppades av från Volvo Cars – ger turbofart åt ny mjukvara för bilar

Reselo: Barkgummit blir däck och skosulor

Fossilgummi ger upphov till stora koldioxidutsläpp, naturgummi är inte heller hållbart. Men KTH-avknoppningen Reselo har utvecklat ett grönt alternativ. Företagets patenterade biogummi är helt baserat på björkbark, en restprodukt från skogen.

Fyra år efter starten har Reselo lockat tunga aktörer i flera branscher. Företaget samarbetar med finska Nokian Tyres om att ersätta fossilbaserade material i däck och deltar i projekt tillsammans med Volvo Cars, Polestar, Zeekr, AB Volvo samt ytterligare en global lastbilstillverkare för att anpassa materialet till olika gummidetaljer i fordon, både exteriört och interiört. 

Det finns även en stor – och än så länge hemlig – skotillverkare som utvärderar biogummit för skosulor. 

Läs mer: Svenska startupens björkgummi gör Nokians däck grönare

Tredje året på listan: Guldbolag

Air Forestry: Avtal är klara med tre skogsbolag 

Air Forestrys egenutvecklade lösning för att skörda träd från luften med hjälp av drönare faller riskkapitalbolagen i smaken. Företaget lockade till sig en av de största investeringarna på 33-listan 2024: I somras stängde företaget en runda på 96 miljoner kronor. 

Sedan förra året har företaget vuxit från 24 till 33 anställda och ett tillstånd från Transportstyrelsen att utbilda drönarpiloter är också på plats. Den första namngivna kunden är Sveaskog, men avtal med ytterligare två skogsägare är klara. 

Argus Eye: Guldsensorn vässar biologiska läkemedel 

Biologiska läkemedel ger nya möjligheter att behandla svåra sjukdomar, exempelvis cancer. De komplexa tillverkningsprocesserna kräver dessvärre tidskrävande analyser. 

Det förklarar läkemedelsjättarnas stora intresse för Argus Eyes patenterade sensorsystem som mäter kritiska parametrar i realtid. 

Därmed kan de eftertraktade substanserna tillverkas snabbare, billigare och med bättre kvalitet. 

Tekniken bygger på att fiberoptiskt detektera hur ljus påverkar guldnanopartiklar, en metod som kallas nanoplasmonik.

Företagets första kunderna finns främst i Tyskland, Österrike och Schweiz. Nu siktar företaget även på den stora amerikanska marknaden, offerter är ute.

Atley Solutions: Finns på plats i labb ute i världen

Under året har de tre första leveranserna av Atley C100, Atley Solutions första produkt, skett. Det innebär att företagets teknik för att tillverka astatinerande läkemedel, ett slags målsökande, radioaktiva molekyler som används för behandling av spridd cancer, nu kan användas i laboratorium i Sverige, Danmark och USA. Ytterligare två leveranser kommer att ske under 2024. 

Intäkterna från de affärerna och en investeringsrunda på 25 miljoner kronor ska bland annat användas för att utveckla nästa produkt, Atley C200. Den är optimerad för tillverkning av läkemedel som ska användas i senare kliniska studier och för kommersiellt bruk. 

Greeniron H2: Järnbolaget drar igång fabriken

Greeniron H2 utvecklar teknik för fossilfri reduktion av metalloxider till ren metall, med hjälp av vätgas. Bolaget tar en plats på 33-listan för tredje gången i rad, efter ytterligare ett händelserikt år bakom sig. 

Den första fullskaliga anläggningen med Greeniron-ugn är på väg att dra i gång i Sandviken, med en kapacitet att behandla 40 000 ton insatsråvara per år. Miljötillståndet godkändes tidigare under året. Nyligen tecknade bolaget ett ”betydande” avtal med Norwegian Hydrogen, gällande leveranser av vätgas till Sandviken. 

Under sommaren sköt de befintliga ägarna till ytterligare 100 miljoner kronor. Vid årsskiftet planeras ännu en runda som ska stötta den globala expansionen. Målet är 300 ugnar i drift till 2030.

Läs mer: Efter miljonregn – ”Mini-Hybrit” siktar på full produktion i år

Hypex Bio: Explosionsartad utveckling för sprängmedelstillverkare 

Hypex Bio har som världens första bolag utvecklat en teknik för att tillverka ett sprängmedel baserat på väteperoxid. Fördelarna är bättre arbetsmiljö i gruvan, minskat behov av vattenrening och lägre utsläpp vid tillverkning jämfört med konventionellt sprängmedel. 

Bolaget tar en plats på listan för tredje gången i rad efter ännu ett händelserikt år. 

Sedan i fjol har Hypex Bio tagit in cirka 100 miljoner kronor i finansiering från sydafrikanska Omnia Holdings, som äger sprängmedelstillverkaren BME, och säkrade samtidigt en avsiktsförklaring för den sydafrikanska och australiensiska marknaden. 

Sprängmedel från fabriken i Norge används bland annat för att bygga ut Stockholms tunnelbana, med gott resultat. 

Ett femårigt leveransavtal med Boliden är ingått och bolaget har även, i samarbete med Boliden, byggt en fabrik på gruvbolagets mark.

Ipercept: Industrijättar vill ha maskinövervakaren 

Ipercepts ”fitness-tracker” är en liten iot-enhet som monteras på industriella tillverkningsmaskiner och ger information om maskinens hälsa och användning. Bakom lösningen finns maskinkunnande kopplat till ai, egenutvecklade sensorer och fem års forskning från KTH. 

Bolaget tar en plats för listan för tredje gången sedan kontrakten med de stora industrijättarna har fortsatt rulla in. Bland kunderna finns nu bland annat Toyota, Volvokoncernen, Scania, Bosch och Airbus.

Dessutom har Ipercept inlett strategiska marknadssamarbeten, bland annat med  underhållsleverantören Quant och Konecranes. Den finska industrikoncernen erbjuder Ipercepts tjänster och produkter under eget varumärke. 

Stratipath: Ai förutser risk för canceråterfall

Stratipath bygger på forskning från Karolinska Institutet och analyserar med hjälp av djupinlärning vävnadsprover från cancertumörer för att bedöma patienters risk för återfall. 

I fjol lanserades Stratipath Breast för riskprofilering av invasiva bröstcancertumörer. Syftet är att vara ett resurseffektivt alternativ till de gentester som används inom cancerdiagnostiken i dag. 

Stratipath Breast används kliniskt och senaste och största kunden är Unilabs som sköter diagnostiken för S:t Görans sjukhus i Stockholm. Utöver flera systemintegrationer ska produkten även tillhandahållas av hälsovårdsjätten Roche, vilket gör den mer tillgänglig för internationella kunder.

Det senaste året har bolaget även tagit in ytterligare 21,5 miljoner kronor.