Den ullhåriga musen är här – men när kommer mammuten?
Det amerikanska företaget Colossal har genmodifierat möss för att få dem att påminna om den utdöda ullhåriga mammuten. Att få tillbaka mammuten är också ett av bolagets slutmål.
En ullhårig mus, eller i alla fall möss med längre päls. Ett framsteg som ska leda till att mammuten kan återuppstå inom några år. Det menar det amerikanska företaget Colossal Laboratories and Biosciences.
Företaget har sedan det grundades 2021 offentliggjort flera spännande projekt. Mammuten, dronten och pungvargen (även känd som tasmansk varg eller tiger), ska alla återupplivas eller snarare avutrotas. Colossal har lyckats samla in hundratals miljoner dollar för sina planer.
Som ett steg på väg mot den ullhåriga mammuten har forskare på bolaget nu tagit fram möss med gener från elefantens utdöda kusin. I ett dataset om 121 genom från mammutar och elefanter identifierades gener som påverkar hårväxt och andra egenskaper kopplade till att klara av kyla.
Colossal: Viktigt steg mot mammuten
Forskarna ändrade sedan sju gener hos mössen. Det resulterade i ullhåriga möss. Pälsen växte sig längre, texturen ändrades och pälsen gjordes också ljusare. Även egenskaper kopplade till mössens metabolism ändrades för att de skulle bli mer lika mammutar.
Colossal ser sina möss som ett viktigt steg mot sitt slutgiltiga mål.
Annons
– Genom att få in flera köldtåliga egenskaper från mammuten i en levande art så har vi visat på vår förmåga att återskapa komplexa genetiska kombinationer som tog naturen miljontals år att få fram. Denna framgång tas oss ett steg närmare vårt mål att få tillbaka den ullhåriga mammuten, säger Colossals vd Ben Lamm i ett pressmeddelande.
Beth Shapiro, teknikchef, och Ben Lamm, vd.Colossal
Bolaget siktar på att ha återupplivat mammuten så snart som 2028. Det ska göras genom att genmodifiera elefanter. Att det kommer att gå så snabbt är inte alla lika övertygade om.
– Enligt min professionella uppfattning kommer vi inte att se en ullhårig mammut, en dront eller en pungvarg på decennier. För det är inte en fråga om att ändra sju gener, du skulle behöva ändra tusentals, och du måste göra reproduktionsbiologin också. Sammantaget skulle det vara som att stapla upp stegar för att komma till månen. Men jag måste berömma den här gruppen av begåvade forskare, de påminner oss hela tiden om kraften i genetiska modifieringar, säger Merlin Crossley, molekylärbiolog vid universitetet i New South Wales, i ett pressmeddelande om nyheten.
