De vet vad som förstör Leonardo da Vincis samlade verk

Trots sin status är Leonardo Da Vincis samlade produktion av målningar ganska blygsam – men han producerade en stor mängd dokument med skisser och anteckningar. Vid mästarens död 1519 tog en elev hand om samlingen, som sedan skingrades av dennes son.

Under 1600-talet lyckades dock en konstsamlare sammanföra de flesta av teckningarna. 1 119 ark bands in i tolv volymer och hela bokverket döptes till Codex Atlanticus. Totalt rör det sig om 1 750 teckningar utförda mellan 1478 och 1518. Utöver teknik – från armborst till vattenhjul och fallskärmar – täcker anteckningarna Da Vincis forskning inom matematik, geometri, botanik och astronomi.

Svarta fläckar skapade oro

Trots att volymerna har förvarats i ett specialbyggt rum med ett optimalt mikroklimat så upptäckte Ambrosianska biblioteket i Milano 2006 att svarta fläckar hade uppstått på cirka 210 sidor, med start från sidan 600. De var förvisso små men ändå oroväckande med tanke på det kulturella och monetära värdet.

Lyckligtvis fanns fläckarna endast på den passepartout av papper som ramar in och håller teckningarna på plats. Samtliga av arken plockades loss och fick en ny passepartout av syrafritt papper. Det gav forskare möjlighet att utreda orsaken bakom fläckarna.

Mikrobiologer har studerat Codex sedan 2008 – och deras slutsats var att det inte handlar om ett levande angrepp, som mögel. Men nu anser forskare vid Politecnico di Milano att de har svaret på gåtan. Det skriver universitetet i ett pressmeddelande.

Icke invasiva metoder

Med icke invasiva metoder samt ingrepp på mikroskopisk nivå granskades den passepartout som tillhör "folio 843". För ändamålet användes en hyperspektral kamera och uv-ljus. Gruppen hittade spår efter flera olika lim och i de svarta fläckarna upptäckte de partiklar på 100-200 nanometer. De skickades till Grenoble i Frankrike där Synchrotron Radiation Facility kunde avslöja att partiklarna bestod av metacinnabarit. Det är den kubiska formen av kvicksilversulfid, som är en förening av kvicksilver och svavel.

Slutsatsen i forskarnas vetenskapliga artikel är att föroreningen ingick i det lim användes när italienska konservatorer renoverade Codex 1962-1972. De tillsatte då kvicksilverklorid just för att hindra påväxt av mikroskopiskt liv. Svavlet skulle kunna ha utgjort en komponent i limmet, men kan också ha tillförts från Milanos smutsiga luft under de senaste 50 åren.

Förekomsten av kvicksilver i Codex var känd sedan tidigare, men forskarna vid Politecnico di Milano har kunnat ge en mycket tydligare bild av processen där kvicksilver i kombination med luftföroreningar i form av svaveldioxid bildar fläckar – även om ingen ännu förstår hur de tillsammans skapade metacinnabarit.