Sportiga ingenjörsstudenter har ersatt tekniknörden

− Vår tolkning är att det delvis handlar om reklam, och att den här bilden ska få folk att vilja söka till utbildningarna, säger forskaren Maria Berge vid Umeå universitet.

Hon ingår i en forskargrupp som har undersökt hur sex olika universitet och högskolor marknadsför sina ingenjörsutbildningar i maskinteknik. Det har de gjort genom att analysera texter på lärosätenas webbplatser, där också intervjuer med utvalda studenter finns publicerade.

I studien har forskarna bland annat tittat på hur lärosätena själva beskriver en typisk ingenjör idag.

− På generell nivå kan fyra olika ingenjörsidentiteter urskiljas, säger Maria Berge.

I texterna på hemsidorna lyfter lärosätena fram den traditionella teknologen med fokus på praktiska färdigheter, men också en modern teknolog som både har tekniska kunskaper och förmåga att interagera med olika människor. Här beskrivs också en mer individualistisk ingenjör som förverkligar sina idéer och formar sin egen karriär.

Viktigt med balans

En fjärde typ av ingenjör tar ansvar för hållbar samhällsutveckling och miljö.

Den här ingenjören får dock inget utrymme i lärosätenas studentintervjuer, konstaterar forskarna.

− Där finns väldigt lite om att de vill hålla på med hållbar utveckling. Istället pratar studenterna om att ha roligt och lyckas i karriären. Framför allt pratar de om balans, det gäller att plugga men också ha roligt och träffa nya vänner.

När studenterna visas upp på hemsidorna är även bilden av lite introverta tekniknördar i grabbiga miljöer som bortblåst. Med ett undantag är också äldre studenter osynliga. Den typiska studenten är istället ung, extremt socialt aktiv, karriärsdriven och gillar att sporta.

− Vi förvånades av att den passionerat teknikintresserade nörden var så osynlig. Att byta ut bilden av nörden mot den unga sportiga ingenjörsstudenten är faktiskt att byta ut en stereotyp mot en annan.

Samtidigt som universitet och högskolor strävar efter en bred rekrytering, kan alltså idealet med käcka unga studenter leda till en exkludering av andra grupper och bidra till likformighet.

− Jag kan tycka att det blir lite slätstruket när alla studenter säger samma sak. Om studenter söker på nätet och får samma budskap, och universiteten i vissa fall låter reklambyråer skriva texter, blir det väldigt opersonligt, säger Maria Berge.

Kvinnor dominerar – men bara på hemsidorna

Forskarna konstaterar också att kvinnor dominerar i intervjuerna på hemsidorna. Detta trots att betydligt färre kvinnor än män studerar på maskinteknikprogrammen.

− Jag tror att det finns en vilja att få fler kvinnor att söka, och det är en sympatisk tanke. Men om vi lockar med något som inte stämmer med verkligheten så blir frågan hur vi hanterar det här när studenterna väl börjar sin utbildning, säger Maria Berge.

− Det finns en risk för en falsk bild, och kanske även killar blir förvånade när de kommer till en klass med bara män, fortsätter hon.

I undersökningen har forskarna även tittat på hur högskoleingenjörer och civilingenjörer beskrivs på hemsidorna.

− Här finns skillnader. För högskoleingenjörerna handlar det mer om att de ska få praktisk kunskap. För civilingenjörer lyfter hemsidorna ofta fram att de kan få möjlighet att forska efter utbildningen, säger Maria Berge.