Professor: Machokulturen i byggbranschen hindrar samarbete

Brister inom byggbranschen har uppmärksammats i flera utredningar. Exempelvis bedömer Boverket i en rapport från 2018 att kvalitetsbrister, skador och ineffektiv resursanvändning kostar mångmiljardbelopp varje år.

Problemen med bristande effektivitet och kvalitet gör att byggbranschen har ett stort behov av förändringar, menar Tina Karrbom Gustavsson som är professor vid avdelningen för fastigheter och byggande vid KTH.

− Vi är många forskare som pekar på att en stor del av problemen handlar om en kulturfråga där ledarskap, och hur det utövas, spelar roll för utvecklingen inom byggbranschen och i vilken riktning den går, säger hon.

Och när det gäller ledarskap och förändringsvilja inom byggsektorn finns mycket att önska, enligt Tina Karrbom Gustavsson. Hon beskriver en situation där arbetsprocesserna präglas av ett traditionellt tänkande och en machokultur som inte främjar samarbete och helhetssyn. De många inblandade yrkesgrupperna ser snarare till sitt eget bästa och gör på sitt invanda sätt, något som inte sällan resulterar i konflikter och förseningar.

− Machokulturen finns på själva byggarbetsplatsen men den speglas också hos tjänstemän. Ett problem blir att yngre som kommer in i branschen imiterar de äldres bra beteende, men också det som är mindre bra.

Inte minst finns ett bristande ansvar för helheten bland ingenjörerna, som i sina olika roller är fokuserade på tekniska lösningar i en komplex projektmiljö.

− Ingenjörer behöver kommunicera bättre med varandra, samverka och lösa problem gemensamt. Men för att få bästa möjliga värde på lång sikt gäller det även att få in ekonomer, jurister och andra samhällsvetare. Tekniken är inte alltid problemet utan byggbranschen behöver jobba på nya sätt.

Ofta samtal i motvind med byggindustrin

Behovet av ökad samverkan mellan ingenjörer och andra yrkesgrupper för att exempelvis nå flerdimensionella hållbarhetsmål vid bostadsbyggande, kräver en förändring av de tekniska utbildningarna.

− Vi har ett arv att inte utbilda tillräckligt i ledarskap, kritiskt tänkande, jämställdhetsfrågor och förändringsledning. Vi måste jobba mer med att ingenjörerna inte bara är problemlösare, utan även träna dem i problemformulering eftersom lösningarna inte enbart är tekniska.

Men att få en utbildningsstruktur där tekniken sätts in i ett större sammanhang är en utmaning, menar Tina Karrbom Gustavsson.

− Vi vill ju ha ett tekniskt djup, men för att få olika kompetenser att samverka kan vi inte enbart titta på de tekniska disciplinerna. De blivande ingenjörerna behöver utbildas i mer integrerade och multidisciplinära arbetssätt för att få ett bredare samhällsperspektiv, men också förstå ekonomi och juridik.

Tina Karrbom Gustavsson har jobbat i många år för att utveckla KTH:s samhällsbyggnadsutbildning i samråd med branschen. Hon upplever att samtalen med byggindustrins företrädare ofta sker i motvind.

− Jag får ofta höra att vi ska fokusera mer på tekniken. De vill ha mer teknik, mer fysik, mer matematik. De säger att de tar hand om ledarskapsfrågorna när ingenjörerna kommer ut. Det gör att vi i stor utsträckning fokuserar utbildningen på mycket teknik. Vi gör det som efterfrågas, istället för att tänka vilka behov som finns för att skapa en verklig förändring.