Fortsatt stort lönegap mellan kvinnliga och manliga ingenjörer

Den genomsnittliga heltidslönen för kvinnliga civilingenjörer är elva procent mindre jämfört med manliga kollegor. Och löneskillnaderna börjar redan efter examensdagen. En kvinnlig civilingenjör får 32 900 kronor i månaden vid första anställningen medan en nyutexaminerad man tjänar 34 000 kronor. Skillnaden är särskilt tydlig inom privat sektor.

– Redan vid ingångslönen finns en skillnad på drygt 1100 kronor. Det är ett för stort gap. Men litegrann beror det på att kvinnorna begär lägre löner, och att arbetsgivarna inte säger till att de borde ligga högre. Här är det jätteviktigt för oss som fackförbund att informera och få upp kraven. Kvinnor måste gå in med högre lönekrav från början och verkligen värdera sin kompetens, säger Johan Kreicbergs som är samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer. 

Rapporten från Sveriges ingenjörer visar också att det är svårt för kvinnliga ingenjörer att komma ikapp. Skillnaderna i lönenivå finns kvar efter fem år. 

En delförklaring till det ojämna löneläget på sikt är att kvinnor i mindre omfattning når de högsta och mest välavlönade chefspositionerna. Och även om många kvinnor numera är chefer, specialister och projektledare får de ofta sämre betalt än män i samma roll, visar rapporten. 

Elektronik och energiteknik ligger sämst till

Det finns också variationer inom olika utbildningsinriktningar. Minst är lönegapet inom området datateknik, där andelen kvinnliga ingenjörer även är lägst. Här är löneskillnaden 6 procent mellan manliga och kvinnliga civilingenjörer. 

Inom området elektronik och energiteknik, där spetskompetens som pekas ut som mycket viktigt för att klara omställningen till fossilfria fordon och ett hållbart samhälle är skillnaden mellan män och kvinnors löner störst, hela 14 procent. Det här är oroväckande, menar Johan Kreicbergs.

– Det intressanta är att i några av utbildningsinriktningarna där SCB och arbetsgivarna skriker mest efter arbetskraft är löneskillnaderna som störst. Hur ska man få fler kvinnor att söka till de här utbildningarna, som ju är poolen att rekrytera från, om kvinnor märker att de inte blir belönade, säger han och fortsätter:

– Ska vi har en hållbar omställning av samhället så måste vi även ha en hållbar lönesättning som verkligen lockar kvinnor till dessa yrken. Då kan man inte signalera att vi har en grupp här som tjänar betydligt mindre.

”Positivt att lönegapet minskar”

Men det finns även ljusglimtar i rapporten. Löneskillnaderna för samtliga kvinnliga ingenjörer har minskat med 3,2 procentenheter under en tioårsperiod. 

– Det är positivt att gapet minskar, men det går ju inte blixtsnabbt. Ska vi få en riktig skjuts framåt lönemässigt gäller det att arbetsgivarna märker av en ordentlig konkurrens om den här arbetskraften. 

Här tror han att trenden mot mer distansarbete kan bli en motor för förändring. Idag kan det vara svårt att byta arbetsgivare om man exempelvis bor på en mindre ort med få arbetsplatser för ingenjörer. 

– Ofta får man ju mycket högre lön när man byter jobb. Ökar möjligheterna att jobba på distans kan det skapa ett tryck och bli en annan konkurrens om arbetskraften. Och då kan arbetsgivarna bli tvungna att höja lönerna för att klara rekryteringsbehoven på sikt, säger Johan Kreicbergs.